Min väninnas man avled för några veckor sedan och det fanns inga andra barn än deras gemensamma dotter.

 

Bouppteckningen var igår och min väninna ringde förtvivlad upp mig senare på kvällen. Hon berättade att dotterns man hade varit närvarande vid bouppteckningen och hade sagt att “vi nu ska ärva” eftersom det i testamente hade stått att “den efterlevande skulle ärva allt med undantag av bröstarvinges laglott”.

 

Hur är detta möjligt? Vad jag förstår ärver ju inte gemensamma barn när den förste av föräldrarna avlider.

Jurist Peter Samuelsson svarar:

Låt oss först och främst slå fast att din väninnas svärson inte ärver sin svärfar även om han använder uttrycket “vi”, utan det är enbart hans hustru som kan göra detta.

 

I övrigt har han dock rätt när han säger att testamentet innebär att dottern kommer ärva sin laglott, det vill säga halva sitt farsarv, redan nu. Detta eftersom testamentets lydelse, om att dottern ska ha sin laglott, har företräde framför vad lagen säger om att den efterlevande har företräde till arvet framför ett gemensamt barn. Din väninna har faktiskt fått sin lagliga arvsrätt begränsad på grund av uttrycket “med undantag av bröstarvinges laglott” och det har ingen betydelse att testamentet förmodligen var skrivet före 1988 då gemensamma barn hade en

omgående arvsrätt.

 

Men självklart ska man inte i ett testamente göra förbehåll om bröstarvinges laglott om det inte också är så att man har en önskan om att det gemensamma barnet ska ärva en del redan när den förste av föräldrarna avlider.