Gäller undantagsregeln att den efterlevande har rätt till egendom motsvarande fyra basbelopp även om det finns testamente och äktenskapsförord?
När en bodelning sker vid ett dödsfall innebär huvudregeln att den efterlevande såsom sin giftorättsandel får behålla hälften av makarnas sammanlagda giftorättsförmögenheter. Men ett undantag från denna regel utgörs av den så kallade basbeloppsregeln, vilken syftar till att ge den efterlevande ett minimiskydd gentemot särkullbarn i de fall det inte finns så mycket i boet.
Enligt denna regel har den efterlevande, om denne så önskar, alltid rätt att ur boet få så mycket egendom så att denna tillsammans med det den efterlevande får vid bodelningen eller som utgör den efterlevandes enskilda egendom motsvarar minst fyra gånger det vid dödsfallet gällande basbeloppet (enligt lagen om allmän försäkring).
Denna undantagsregel innebär att om den efterlevande inklusive sin eventuella enskilda egendom vid bodelningen erhåller mindre än fyra prisbasbelopp (idag är det fyra gånger 44 000 kronor, alltså totalt 176 000 kronor), så får hon inkräkta på själva arvet upp till detta belopp.
Även om det skulle finnas ett testamente till en annan persons förmån än den efterlevande får testamentet vika på så sätt att den efterlevande först ska tillförsäkras egendom upp till ett värde av fyra gånger det gällande prisbasbeloppet. Skulle det sammanlagda värdet understiga denna gräns förlorar testamentet helt sin verkan. Det finns dock ingen automatik som innebär att basbeloppsregeln alltid ska tillämpas, utan det är upp till den efterlevande att själv åberopa regeln.
