Hur ska min dotter tackla hans svartsjuka?

Min dotter är 35 år och har i 15 år levt ihop med en mycket trevlig man. De gifte sig för några år sedan och...

Min dotter är 35 år och har i 15 år levt ihop med en mycket trevlig man. De gifte sig för några år sedan och allt var frid och fröjd. Hon hade en son innan och mannen tog honom till sitt hjärta. De fick sedan en dotter tillsammans.

Min dotter var sjuk i många år, bland annat i fibromyalgi, och var under långa tider sjukskriven, helt eller delvis. Så fick hon äntligen ett jobb som hon trivdes med. Det gjorde att hon “vaknade upp” och fann sig tillrätta.

Jobbet är på restaurang och går ut på att hon arrangerar fester och mycket annat. Hon får väldigt mycket beröm av både chefer och kunder. Tjänsten innebär också att hon får många telefonsamtal och mejl från både män och kvinnor som ber om råd i olika sammanhang. Detta har hon helt öppet berättat om för sin man.

Nu har han satt in ett spionprogram i datorn för att kontrollera hennes mejl. Han har till och med skickat sms och låtsats vara någon annan för att se att hon inte svarar på okända samtal.

Ibland kommer min dotter hem sent från jobbet och det har fått mannen att mena att hon är “sexmissbrukare”. Jag misstänker att han tidigare har varit tillfreds med att hon alltid varit hemma och beroende av honom. Nu är hon plötsligt stark och självständig.

Han anklagar henne för otrohet och vill tvinga henne att söka hjälp för det påstådda sexmissbruket. Kan man verkligen göra det? Hon vill att de tillsammans ska tala med någon, men det vill inte han. Hon säger att hon älskar honom väldigt mycket och tar dessutom på sig skulden för situationen. “Det är mitt fel”, säger hon.

Har du något råd till min dotter?

 

Psykolog Liv Svirsky svarar:

Du beskriver en situation där din dotters man, som du tycker alltid har varit trevlig, i samband med att din dotter fått arbete börjat kontrollera henne allt mer. Din egen analys är att det beror på att han trivdes bättre med situationen som den var då hon var sjukskriven och att detta nya oroar honom.

Den nuvarande situationen låter utifrån din beskrivning som väldigt jobbig. Relationer där mycket kontroll förekommer är ofta destruktiva för alla inblandade. Av den anledningen är det bra att försöka bryta de onda cirklarna. Om man klarar av det på egen hand eller med hjälp av stöd från familj och vänner är det mycket bra.

Om de egna krafterna inte räcker till för att lösa problemen är det bra att söka professionell hjälp, till exempel hos familjerådgivningen där man bor.

Det bästa är naturligtvis om din dotter och hennes man åtminstone inledningsvis kan gå tillsammans och prata med någon och beskriva sin situation. På det sättet får de båda möjlighet att ge sin bild. Utifrån det samtalet kan de sedan, tillsammans med den behandlare de träffar, bestämma om de ska fortsätta med gemensamma samtal eller om det är bättre att var och en går i individuella samtal.

Om din dotters man inte kan tänka sig att gå med på ett sådant samtal, men din dotter fortfarande upplever ett behov av att få hjälp kan hon söka på egen hand. Hon kan få hjälp att se det hela ur ett nytt perspektiv och få råd om hur hon ska förhålla sig till sin situation och till sin mans beteenden.

 

Även du själv kan naturligtvis överväga möjligheten att gå och prata med någon. Att som mamma se sin dotter leva i en relation där man upplever att hon far illa kan väcka många starka känslor, som sorg, oro, frustration och maktlöshet. Att då få prata med någon utomstående kan kännas välgörande och det kan också bidra till att du får vägledning i hur du på bästa sätt stöttar din dotter och hennes man.

Som svar på din fråga om man kan tvinga någon att gå i terapi är svaret nej. Att tvinga någon att söka hjälp mot personens egen vilja är inte en bra lösning. Rent faktiskt kan man tvinga någon att gå till samtal, men den som tvingas dit kommer inte att göra det jobb som en terapi kräver och då är det hela meningslöst.

 

Scroll to Top