Jag har försökt bli gravid under flera års tid och förra månaden lyckades det äntligen. Ett positivt graviditetstest! Jag var överlycklig men efter två veckor fick jag blödningar och sökte akut på kvinnokliniken. Jag fick gjort ett ultraljud och man såg då en graviditet i livmodern. Det var en hinnsäck med fostervatten och ett fosteranlag som var åtta millimeter långt men man kunde inte se några hjärtpulsationer.

Vi fick vänta en vecka och har nu varit på ett nytt ultraljud. Fostret var fortfarande åtta millimeter långt, det hade inte växt och man kunde fortfarande inte se några hjärtpulsationer.

Vi fick besked på att det var ett missfall och att vi nu skulle avbryta graviditeten. Jag är helt förtvivlad och bara gråter hela tiden. Kan man verkligen lita på att fostret inte lever?

Gynekolog Kristina Billberg svarar:

Tyvärr är det nog helt säkert så att du har ett missfall. Kan man vid två tillfällen med en veckas mellanrum inte se hjärtpulsationer på ett åtta millimeter långt foster räknar man inte med att det finns någon chans alls att fostret ska kunna vara levande.

Vid en normal graviditet växer ett foster av den storleken en millimeter om dagen, så vid kontrollen en vecka senare borde det ha varit 15 millimeter långt. Så jag kan inte ge dig något hopp.

Dock är det väldigt viktigt i den här situationen att du och din partner litar på ultraljudet och den information ni fått och inte gör något avbrytande om ni är tveksamma. Förr eller senare kommer du att få mer blödningar och smärtor. Livmodern kommer då att stöta ut missfallet på helt naturlig väg.

Det är inte farligt att vänta. Även om fostret inte lever kan inget allvarligt hända. Det skulle vara mycket värre om du aktivt gjorde ett avbrytande på en önskad graviditet och sedan alltid gick och funderade på om fostret faktiskt ändå levde. Så låt du lite mer tid gå. Hör av dig till kvinnokliniken och avboka tiden för avbrytandet och be i stället om att få en ny tid för ultraljudskontroll om 1-2 veckor. Det har du inget att förlora på.

För många kvinnor kan det vara lättare att acceptera och lita på att de faktiskt har ett missfall om de väntar och låter kroppen sköta det hela i sin egen takt. Du är inte alls ensam om att ha den här typen av funderingar och det är inte alls ovanligt att kvinnor vill avvakta i den här situationen.