Jag och min man var gifta under 17 år fram till 1996 då vi skildes. Vi fortsatte att leva tillsammans men då som sambor. Under äktenskapet föddes ett flickebarn 1971, som tyvärr dog sex veckor gammal. Min sambo dog i år efter att i flera år haft bräcklig hälsa. De senaste åren har han haft behov av min tillsyn och vård.
Min sambo efterlämnade ett testamente till förmån för två av hans syskonbarn. Jag var inte nämnd. Men har inte hans döda lilla dotter rätt till sin arvslott? Jag som mor har ju arvsrätt efter henne.
Om det inte funnits något testamente, hade då barnen till sambons avlidna syskon varit arvsberättigade? Han hade tio syskon, varav tre är i livet. Det finns ett flertal syskonbarn. Vad säger lagen?

Jurist Peter Samuelsson svarar:

Nej, någon arvsrätt hade din dotter inte! Därtill hade krävts att hon hade varit i livet när hennes far avled, vilket inte var fallet. Inte heller har du i egenskap av sambo någon arvsätt och det oberoende av hur länge ni har sammanlevt både som gifta och sambor.

Det enda skyddet som sambolagen ger dig är dess bodelningsregler, som dock begränsas till att avse enbart den så kallade samboegendomen. Med samboegendom menas den permanentbostad och det bohag (möbler, inre lösöre med mera) ni har införskaffat för ert gemensamma bruk under sambotiden eller inför och med tanke på en sammanflytt. Enligt huvudregeln kan du begära bodelning av denna egendom och därigenom få en hälftendel av detta eller minst två basbelopp enligt lagen om allmän försäkring, det vill säga totalt 85 600 kronor, om hälftendelen skulle understiga detta belopp. Men för att du ska få detta skydd måste du senast vid bouppteckningen efter din sambo begära bodelning.

Om din sambo inte hade skrivit ett testamente hade hans kvarlåtenskap delats mellan de tre levande syskonen och de avlidna syskons barn, fördelat efter antalet syskongrenar.