Som förälder känner jag att han inte fått den hjälp och förståelse han behövt från skolan. Man har nog försökt ibland men inte på rätt sätt. Däremot har han alltid fått mycket skäll och blivit kallad lat med mera. Det har ju inte precis stärkt honom som person. Nu är han tonåring och saker och ting har blivit värre. Han har IG-varning i flera ämnen, tar varken skolan, lärare eller oss föräldrar på allvar. Han är respektlös när det gäller att passa tider.
Han har sedan ett år tillbaka börjat umgås med vad jag anser är “fel” ungdomar och nyligen har uppdagats att de begått handlingar de inte borde göra. Vi tänker nu konfrontera några av dem och vi vill förbjuda honom att umgås vidare med de andra för att bryta trenden. Frågan är om det fungerar överhuvudtaget. Man tar ju inte en 15-åring under armen och går hem precis…
Samtidigt verkar han förstå att skolan är viktig och är inne på att fixa G i alla ämnen. Vi skulle verkligen behöva tips och råd om var vi kan få hjälp med detta. Vi vill ju det bästa och det är viktigt att han klarar skolan och får en god självkänsla.
En låg självkänsla i tonåren innebär ibland att man söker sig till de ungdomar och gäng där man känner att man bli accepterad och där man “är någon”. Tyvärr kan det handla om kretsar med missbruk och kriminalitet. Rent intellektuellt vet er son att han behöver G i sina skolämnen – men det är stor skillnad på att veta och att prestera. Har man alltid varit på kant med skolan – då blir man inte mer positivt sinnad till den i samband med tonår och pubertet. Behöver man dessutom extrastöd och specialpedagogik och detta inte blir tillgodosett – då kan det innebära att man saknar redskap och förutsättningar att nå sina mål.
Ni har vänt er till kuratorn på skolan och fått utlåtandet att sonen inte stämmer in till fullo på en adhd-profil men jag föreslår att ni försöker få en second opinion, ett andra utlåtande. Kontakta gärna BUP och boka tid för samtal och se vad det kan ge. Det känns också viktigt att ni har regelbunden kontakt med pojkens klassföreståndare och att ni alla tillsammans, inklusive sonen, går igenom dels hur skolarbetet ska skötas och vilka mål som måste uppnås och dels hur stämningen är i skolan och hur er son upplever situationen där.
Ha också familjemöten där ni tillsammans med sonen sätter gränser och bland annat avhandlar vilka tider som ska hållas – och låt pojken vara med och bestämma. Har en familjemedlem problem, så brukar det dra med sig att hela familjen får svårt att fungera på ett bra sätt och det kan vara positivt att tillsammans gå en period i familjeterapi. I en bra familjeterapi får familjemedlemmarna stöd i att bryta destruktiva gamla mönster och hjälp i att lösa pågående konflikter. Detta leder till en utveckling för hela familjen. Tveka alltså inte att sök hjälp utanför familjen och även utanför skolan!
