Har nu haft kroniskt nässelutslag i tre månaders tid och äter tabletter Aerius 5 mg två gånger per dag. Innan dess provade jag två andra tabletter som inte gav någon hjälp alls. I början hjälpte Aerius så att utslagen och kliandet minskade men sista tiden har medicinen fungerat sämre. Ibland har jag massor av kliande utslag.

Läkaren på vårdcentralen säger att det inte hjälper att skicka remiss till hudläkare för pricktest och att det inte finns annat att göra än fortsätta ta medicinen.

Jag hade kroniskt nässelutslag för åtta år sedan. Då gjordes pricktest (mot vad vet jag inte) men resultatet visade inte på någon allergi. Då hade jag utslag i över ett års tid. Tiden därefter har jag helt och hållet varit utslagsfri.

Finns det ingen hjälp annat än medicin? Vad orsakar utslagen? Vad kan jag göra?

Doktor Lennart Skoog svarar:

Om man som du har nässelutslag i mer än sex veckor kallas det “kroniskt”. Det innebär inte att man har det för alltid, men som i ditt fall kan det ibland dröja ett år eller mer innan det försvinner. Man vet att det orsakas av att vissa slags celler, som heter mastceller, släpper ut ett ämne i huden eller i slemhinnor som kallas histamin. Då sker en svullnad och kraftig klåda.

Hos de allra flesta som får kroniskt nässelutslag hittar man tyvärr aldrig orsaken, vilket förstås är frustrerande. I enstaka fall kan en annan, oupptäckt sjukdom orsaka besvären. Vanligast är då sjukdom i sköldkörteln, men det har hänt att det bakom utslagen funnits en speciell reumatisk sjukdom, som heter SLE, eller att det är inflammation i levern. Dessa sjukdomar kan man testas för med enkla blodprov.

Ibland kan nässelutslag också leda till svullnad i ansiktet eller i munhåla och svalg och kallas då Quinckeödem. Det är ett allvarligt tillstånd som alltid kräver läkarvård.

Ofta förvärras sjukdomen av yttre faktorer som kyla, värme, svettning, tryck eller till och med av vissa läkemedel som hör till gruppen NSAID (till exempel Ipren, Ibumetin, Diklofenak, Voltaren, Pronaxen) och därför är det viktigt att i görligaste mån undvika sådana saker som man erfarenhetsmässigt vet ökar besvären.

För många hjälper regelbunden medicinering med antihistaminer, en slags allergimedicin som hämmar hudens och slemhinnornas mastceller. Svårare attacker kan stävjas med en kort kortisonkur, men man ska undvika längre behandlingstider än 1-2 veckor, eftersom det på sikt finns risk för biverkningar.

En del blir dock inte hjälpa av dessa mediciner och då kan man pröva en speciell kombinationsbehandling med en annan typ av läkemedel, så kallade H2-blockerare som faktiskt också används för att sänka syrahalten i magsäcken. Detta ska endast göras i samråd med specialistläkare, så i dessa fall ska man begära remiss till allergi- och astmamottagning på närmaste sjukhus.

Jag rekommenderar att du diskuterar med din vårdcentralsläkare att ta en kortkur med ett kortisonläkemedel, till exempel Prednisolon, i nedtrappande dos. Om inte detta hjälper eller svåra besvär återkommer ska du be om en remiss till sjukhuset och träffa en specialist på allergisjukdomar.