Jag är 14 år och har ingen slidöppning! Jag mår väldigt dåligt över detta och har ingen jag kan prata med. Jag har ingen mens och kommer väl aldrig få det heller. Min mamma frågar ibland om det. Jag brukar nästan alltid gå och tänka på det här. Jag undrar om jag har någon livmoder eller äggstockar, kommer jag att kunna få barn, ha sex och så vidare.

Jag ska operera in ett nytt korsband och då frågade läkaren om jag hade mens. Jag svarade ju att jag inte har det men då sa han att jag inte hade växt klart och att han skulle operera annorlunda. Men jag är 175 centimeter och kommer antagligen inte att växa så mycket mer.

Efter det har jag inte kunnat tänka på något annat och jag mår jättedåligt. Vad ska jag göra?

Gynekolog Kristina Billberg svarar:

Finns det någon möjlighet att du skulle kunna prata med din mamma eller pappa om det här? Hur tror du de skulle reagera? Din mamma verkar ju vara intresserad och ställer frågor till dig om din mens så jag undrar vad det är som hindrar dig från att berätta om dina farhågor. Om man bara kan ta mod till sig att göra någon av föräldrarna delaktiga i sådana här situationer brukar man alltid få mycket stöd.

Det är väldigt viktigt för dig att du får kontakt med någon som du dels kan prata med om din oro men som också kan undersöka dig och antingen bekräfta att du saknar slidmynning eller lugna dig med att du har alla de kvinnliga organen på plats.

Kanske har du bara en väldigt hög stram mödomshinna. Kanske är din slidmynning täckt av ett membran som med en enkel operation kan öppnas. Det finns naturligtvis en liten risk att du har en missbildning och då är det väldigt viktigt för dig att få veta exakt hur den ser ut.

Bäst vore alltså om du i första hand kunde prata med någon av eller båda dina föräldrar. Ni skulle sedan tillsammans kunna beställa tid i första hand till barnmorskan på närmsta ungdomsmottagning. En barnmorska kan göra en första undersökning och vet också hur du kommer i kontakt med en gynekolog om ni inte kan reda ut det hela på en gång.

Du kan naturligtvis också vända dig till ungdomsmottagningen på egen hand om det verkar helt oöverstigligt att prata med dina föräldrar. Kanske kan du också få hjälp av barnmorskan med tips på hur du kan göra när du vill berätta för dina föräldrar. Ring och beställ tid – ju förr desto bättre!

Så klart är det ett stort bekymmer för dig att gå och fundera på detta alldeles ensam. Men frågeställningar av den här typen är man mycket van vid att handskas med på ungdomsmottagningen.