Jag är en 56-årig tant. Ända sedan barnsben har jag älskat att röra på mig. Jag har dansat klassisk balett, simmat, ridit, cyklat och promenerat långt med njutning i alla väder och årstider.
Men sedan tre år har jag lidit av smärtsamma hugg i höger höft som har bromsat ner mig alldeles. Jag har sökt hjälp hos naprapat och har fått akupunktur, laser, massage och fått ryggkotor korrigerade. Jag har så gott jag kunnat följt råd om stretching. Jag har cyklat på sommaren för att försöka stärka musklerna i ben och rygg.
Simma känns bra så länge jag är i bassängen. Jag simmar 1 200 meter utan problem. Men när jag kliver ur bassängen kan jag knappt ta mig till omklädningsrummet. Jag älskar att gå och promenera och detta problem med höftont har fått mig att tappa livslusten totalt.
Jag kan inte utöva mitt fotointresse som jag vill. Och inte förverkliga min dröm att promenera på Londons gator. Värst av allt: Jag kan inte ge min underbara rottweiler den träning och lek som behövs. Jag kan lika gärna dö. Doktorn, vet du något råd?
Doktor Lennart Skoog svarar:
Du har verkligen varit ambitiös och hållit igång trots din höftsmärta! Det har säkert gjort att du klarat dig hyfsat trots de besvär du beskriver.
Du ska inte behöva ha denna smärta och jag rekommenderar att du kontaktar din vårdcentral för en undersökning. Din berättelse låter i första hand som en vanlig förslitning i höftleden, vilket även kallas artros. Diagnosen är enkel att ställa med hjälp av en höftledsröntgen.
När du har så besvärliga smärtor kan det vara skäl att operera höftleden och sätta in en protes. Det gör att du slipper smärtan och i de flesta fall återfår man en normal rörlighet. Det är ett förhållandevis enkelt ingrepp med modern operationsteknik och du kommer att vara på benen redan dagen efter operationen. Som alltid efter en ortopedoperation är det viktigt att komma igång och träna upp muskelstyrkan.
Jag förstår att du sörjer ditt mycket aktiva liv och det är helt normalt i den här situationen. Samtidigt klarar du av många saker som det är viktigt att du nu och framöver försöker fokusera på.
Kan det vara så att din kropp vill att du ska ta det lite lugnare i livet? Ibland får vi en broms i livshjulet i form av en sjukdom som tvingar oss att stanna upp och reflektera hur vi lever, något som känns fruktansvärt först men så småningom ofta visar sig vara något bra. Hemmets Journal har många berättelser som vittnar om detta. Men framför allt: Vänta inte med att söka din vårdcentralsläkare för hjälp!
