Jag hade cellförändringar för tio år sedan, då jag var 23 år. Jag fick åka till sjukhus där man klippte av bitar av livmodertappen. Ingreppet var oerhört smärtsamt och jag blödde mycket efteråt. Därefter fick jag genomgå en frysbehandling, som däremot var smärtfri.
Min fråga är nu, tror du att det kan ha varit cancer? När detta hände så insåg jag nog inte allvaret. Jag förstod inte riktigt vad behandlingen innebar. Men sedan dess har jag många gånger undrat om det kan ha varit något förstadium till cancer och det gör mig orolig.
Min fråga är nu, tror du att det kan ha varit cancer? När detta hände så insåg jag nog inte allvaret. Jag förstod inte riktigt vad behandlingen innebar. Men sedan dess har jag många gånger undrat om det kan ha varit något förstadium till cancer och det gör mig orolig.
Gynekolog Ingrid Emgård svarar:
Är det verkligen möjligt, att du den gången för tio år sedan varken fick besked om vad man funnit vid den mikroskopiska undersökningen av det borttagna preparatet från livmoderhalsen eller fick tid för återbesök och fortsatta kontroller? Något missförstånd måste det ha blivit mellan sjukhusläkaren som opererade dig och den doktor, som först undersökte dig och remitterade dig till sjukhuset. Troligen har de båda två varit helt övertygade om, att kollegan tagit hand om såväl provsvaret till dig som uppföljningen.
Utifrån vad du berättar i ditt brev, finns det i alla fall en del information som jag kan utläsa och ge dig med en ganska stor säkerhet. Först och främst: att du skickades vidare till sjukhuset betyder, att ett cellprov eller ett s.k. “cancerprov” hade tagits från livmoderhalsen och visat sig inte vara riktigt bra. Den typen av besked innebär, att ytterligare undersökningar måste göras med utvidgade prov och behandling av förändringarna. Bådadera brukar utföras av en gynekolog och nästan alltid på ett lasaretts kvinnoklinik.
De bitar som tagits bort skickas vidare till en patologi-avdelning, där de genomgår en ytterst noggrann undersökning i mikroskop. Det allra viktigaste vid den granskningen är, att det inte finns några tecken på cancer. Vidare undersöker man om samma typ av förändringar som man funnit vid “cancerprovet”, också finns i de borttagna preparaten. Viktigt är att i så fall se efter så att allting är helt borta. Det innebär att kanterna på preparaten överallt är fria från alla sjukliga förändringar, d.v.s. att alla ytterkanterna består av frisk vävnad. Svaret från patologen sänds inom ett par veckor till den gynekolog som skickat provet. Gynekologen skickar remissvar med alla undersökningsresultat inklusive operationsberättelse och patologsvar till den doktor som remitterade dig till sjukhuset.
Vad som går att säga säkert är att det aldrig handlat om någon cancer, varken i ditt cellprov eller i de vävnadsbitar som togs bort från livmoderhalsen/tappen. Hade det varit så, skulle man inom högst ett par veckors tid ha kallat dig tillbaka till kvinnokliniken. Där skulle man sedan vidtagit ytterligare åtgärder med en gång, och du skulle också genast ha blivit remitterad vidare för ställningstagande och eventuell behandling på onkologen.
Provtagningarna och frysbehandlingen som gjordes då för tio år sedan omfattar alltså all behandling som den gången behövde göras. Att en frysbehandling gjordes betyder i sin tur att du hade vad som kallas förstadier eller cellförändringar som så småningom skulle kunna vidareutvecklas till cancer. Det händer inte alla gånger, men eftersom risken finns vill man på en gång få det åtgärdat, d.v.s. frysa bort alla sjukliga förändringar ner till frisk vävnad.
Det har gått många år utan kontroller sedan dess. Bor du kvar i närheten av samma sjukhus där ingreppet gjordes, ska du ta kontakt med kvinnoklinikens mottagning där. Tala om för den sköterska som svarar precis hur det är. Be om en tid för undersökning och kontroll. Tala också om att du vill få besked om vad som hände samt patologsvar etc. Det innebär att dina gamla journaler ska vara framtagna från arkivet när du kommer.
Innan du går från ditt besök, tycker jag att du ska be att få ytterligare en kontrolltid, exempelvis om ett år, såvida den gynekolog som du träffar inte föreslår någonting annat. Någon gång kan det hända att en ny provtagning och frysning kan behöva göras. Eftersom det var besvärligt förra gången, ska du i så fall absolut berätta det och be om bedövning. Men troligen blir det bara en helt vanlig gyn-undersökning och ett vanligt “cancerprov” som kommer att tas.
Utifrån vad du berättar i ditt brev, finns det i alla fall en del information som jag kan utläsa och ge dig med en ganska stor säkerhet. Först och främst: att du skickades vidare till sjukhuset betyder, att ett cellprov eller ett s.k. “cancerprov” hade tagits från livmoderhalsen och visat sig inte vara riktigt bra. Den typen av besked innebär, att ytterligare undersökningar måste göras med utvidgade prov och behandling av förändringarna. Bådadera brukar utföras av en gynekolog och nästan alltid på ett lasaretts kvinnoklinik.
De bitar som tagits bort skickas vidare till en patologi-avdelning, där de genomgår en ytterst noggrann undersökning i mikroskop. Det allra viktigaste vid den granskningen är, att det inte finns några tecken på cancer. Vidare undersöker man om samma typ av förändringar som man funnit vid “cancerprovet”, också finns i de borttagna preparaten. Viktigt är att i så fall se efter så att allting är helt borta. Det innebär att kanterna på preparaten överallt är fria från alla sjukliga förändringar, d.v.s. att alla ytterkanterna består av frisk vävnad. Svaret från patologen sänds inom ett par veckor till den gynekolog som skickat provet. Gynekologen skickar remissvar med alla undersökningsresultat inklusive operationsberättelse och patologsvar till den doktor som remitterade dig till sjukhuset.
Vad som går att säga säkert är att det aldrig handlat om någon cancer, varken i ditt cellprov eller i de vävnadsbitar som togs bort från livmoderhalsen/tappen. Hade det varit så, skulle man inom högst ett par veckors tid ha kallat dig tillbaka till kvinnokliniken. Där skulle man sedan vidtagit ytterligare åtgärder med en gång, och du skulle också genast ha blivit remitterad vidare för ställningstagande och eventuell behandling på onkologen.
Provtagningarna och frysbehandlingen som gjordes då för tio år sedan omfattar alltså all behandling som den gången behövde göras. Att en frysbehandling gjordes betyder i sin tur att du hade vad som kallas förstadier eller cellförändringar som så småningom skulle kunna vidareutvecklas till cancer. Det händer inte alla gånger, men eftersom risken finns vill man på en gång få det åtgärdat, d.v.s. frysa bort alla sjukliga förändringar ner till frisk vävnad.
Det har gått många år utan kontroller sedan dess. Bor du kvar i närheten av samma sjukhus där ingreppet gjordes, ska du ta kontakt med kvinnoklinikens mottagning där. Tala om för den sköterska som svarar precis hur det är. Be om en tid för undersökning och kontroll. Tala också om att du vill få besked om vad som hände samt patologsvar etc. Det innebär att dina gamla journaler ska vara framtagna från arkivet när du kommer.
Innan du går från ditt besök, tycker jag att du ska be att få ytterligare en kontrolltid, exempelvis om ett år, såvida den gynekolog som du träffar inte föreslår någonting annat. Någon gång kan det hända att en ny provtagning och frysning kan behöva göras. Eftersom det var besvärligt förra gången, ska du i så fall absolut berätta det och be om bedövning. Men troligen blir det bara en helt vanlig gyn-undersökning och ett vanligt “cancerprov” som kommer att tas.
