Hjärtklaffarnas uppgift är att leda blodet åt rätt håll genom hjärtats förmak och kamrar. Den klaff som numera oftast blir sjuk heter aorta-klaffen och leder blodet från vänstra delen av hjärtat ut i stora kroppspulsådern (aorta). Sannolikt är det den klaffen som orsaker ditt blåsljud. Att klaffens tre små fickor är stela och kalkiga i fästet är ganska vanligt hos äldre personer och behöver inte betyda att man är allvarligt sjuk. Däremot är det viktigt att klaffen inte är för trång och att den inte läcker åt fel håll. Vid en uttalad förträngning får patienten symtom som svår andfåddhet, kärlkrampssmärtor i bröstet, svimningsanfall och oregelbundna hjärtslag. Hjärtat blir då förstorat och pumpar dåligt. Men du känner inte alls av hjärtat, skriver du, och det är ett gott tecken.
Vid svårt klaffel brukar läkarna föreslå operation med insättande av en konstgjord hjärtklaff-protes av metall eller en naturlig biologisk klaff. Det går också någon gång att vidga klaffen med en ballong. Att operera in en ny klaff är ett ganska stort ingrepp som görs med hjälp av hjärtlungmaskin. Den nyinsatta klaffen brukar fungera utmärkt. Men en förebyggande operation är knappast aktuell i sitt fall. Alla stora operationer är förknippade med en viss komplikationsrisk och den risken ökar med stigande ålder. Därför är det sannolikt klokast att du tar det lugnt och avvaktar med en så stor operation som kanske inte är helt nödvändig.
När man har en åkomma av din typ så går det inte att träna bort felet genom att motionera. Doktorn tänkte sig nog inte för när han förmanade dig att aldrig springa efter bussen (Det har jag själv slutat med fastän jag ännu inte fyllt 60 och jag åker buss till jobbet varje morgon.) Vad doktorn menade var att du ska undvika kraftig kroppsansträngning. Någon hälsokostmedicin eller medicin på apoteket som speciellt förebygger slitna hjärtklaffar tror jag inte finns, men extra tillskott av vitamin E är nyttigt på många andra sätt.
