• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Ska jag fortsätta med östrogenplåster?

    Jag har en del funderingar kring de mediciner jag tar, östrogenplåster och gulkroppshormontabletter. Jag har använt dessa i 8-9 år, har mått bra och går till gynekolog en gång per år. Anledningen till att jag började var torra slemhinnor och orolig sömn. Om jag frågar min gynekolog skulle han säkert rekommendera mig att fortsätta använda dessa mediciner.

    Men eftersom jag ofta läser och hör talas om att man efter 8-10 års östrogenanvändande kan få en ökad risk för cancer så har jag nu slutat med preparaten. Jag sover nu dåligt, känner oftare tryck över blåsan och får gå upp 2-3 gånger per natt. Ska jag hålla ut, eller ska jag åter börja med plåstren?
    Gynekolog Ingrid Emgård svarar:
    Överallt i världen pågår intensiv forskning om klimakteriet och hormonbehandling. Vi vet allt mer om behandlingsresultat, om hur vi skall undvika risker och inte minst om s.k. "positiva hälsoeffekter". För bara 10-15 år sedan gavs östrogen nästan enbart mot välkända subjektiva övergångsbesvär såsom svettningar, vallningar och torra slemhinnor. Numera är det nästan lika vanligt att östrogen ordineras för att förebygga vissa hälsorisker, framför allt hjärtinfarkt och benskörhet.

    För kvinnor från 50-årsåldern och uppåt beräknar man att med östrogenbehandling i det närmaste halvera risken för hjärtinfarkt eller benbrott p.g.a. benskörhet. När risker och vinster av östrogenbehandling ska vägas mot varandra är det därför inte bara behandling av pågående övergångsbesvär som väger på "vinstsidan" utan också värdet av andra positiva hälsoeffekter på längre sikt. Vi vet att det efter många års avändning av östrogenpreparat kan finnas en liten, men mycket liten, ökad risk för förändringar i brösten och i livmoderkroppens slemhinna. Mammografi är därför extra viktigt när man tar östrogen. I vårt land erbjuds numera alla kvinnor i vissa åldersgrupper mammografi för att man ska kunna upptäcka förändringar så tidigt att eventuell bröstcancer kan botas.

    Under de år vi har våra menstruationer finns en rytmisk produktion i kroppen av våra båda könshormoner, östrogen och gulkroppshormon, vilket bl.a. gör att vi har mens en gång per månad. Östrogen stimulerar tillväxt av slemhinnan i livmodern medan den bryts ned av gulkroppshormonet. Den gamla slemhinnan stöts ut genom en mensblödning. När du efter klimakteriet tar östrogen börjar precis samma process igen, faktiskt oberoende av hur gammal du är.

    Det är anledningen till att man inte kan tillföra enbart östrogen. Om slemhinnan byggs upp måste den brytas ner. I annat fall kan den efter hand bli tjock och oregelbunden med risk för att så småningom utveckla cellförändringar och kanske på sikt cancer. Alltså måste man vid östrogenbehandling även ge gulkroppshormon. Antingen härmar man naturens egen modell och ger gulkroppshormon periodiskt som tillägg till östrogenbehandlingen. Man får då en liten mensliknande blödning. En annan modell är att varje östrogendos också innehåller en liten mängd gulkroppshormon. Effekten blir att slemhinnan aldrig byggs upp och man slipper blöda. Rent medicinskt och ur risksynpunkt har det ingen betydelse vilket man föredrar. Det viktiga är att en livmoderslemhinna inte får växa okontrollerat och att man tar sitt gulkroppshormon enligt ordination.

    Jag tycker att du ska ta en ny diskussion med din läkare. Det finns en hel del som kan väga för eller emot östrogenbehandling. Men bland det viktigaste tycker jag är hur du egentligen mår, med eller utan hormonbehandling. Det handlar ju också om livskvalitet och om att inte må dåligt under kanske många år, jämfört med en mycket liten risk.
  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!