Jag har undrat mycket över denna fråga. När jag var ung fick jag ett barn som jag tyvärr kände mig tvungen att adoptera bort. Var helt ensam och hade ingen anhörig jag vågade anförtro mig till. Det är nu 60 år sedan. Jag gifte mig senare med en annan man och är änka nu sedan flera år. Vi fick tre barn och ett av dem håller på med släktforskning. Undrar så om det framkommer någonstans att jag fått en son som ung. Jag har haft den händelsen hemlig i hela mitt liv och det har inneburit mycket smärta för mig.
Familjerådgivare Kerstin Bohm svarar:
Det är lätt att förstå att du under många år gått och burit på en hemlighet, som mer eller mindre påtagligt säkert har varit förenad med både skuld, sorg och smärta. För 60 år sedan kunde ibland samhällets dom över den ogifta modern vara både brutal och grym. Nu har tiderna förändrats i många avseenden och inte minst i synen på barnen och deras härkomst. Ingen pratar längre om “oäkta” barn eller oäkta fäder. Och alla barn har rätt till vetskap om vem som är dess föräldrar och är arvsberättigade efter såväl modern som fadern och deras släkt. I kyrkoböckerna står med största sannolikhet uppgiften att du för 60 år sedan födde en son som sedermera bortadopterades. Den uppgiften är sekretesskyddad under 70 år. Det tar alltså ytterligare ca tio år tills uppgiften kommer att lämnas ut till annan än det adopterade barnet självt (om detta barn skulle förhöra sig ang sitt ursprung).
För din egen skull önskar jag att du idag har lust, ork och möjlighet att prata med dina barn om deras halvsyskon. Jag tror att det skulle göra dig själv gott att äntligen få dela denna hemlighet med dina närmaste och jag tror också att du av dem skulle mötas av både värme och förståelse för ditt sätt att hittills hantera händelsen. Vem skulle kunna fördöma en gammal mor som vid den aktuella tidpunkten gjorde det enda möjliga i en svår situation. Om ytterligare tio år kommer ju ändå uppgiften att vara tillgänglig för t.ex ditt släktforskande barn och nog vore det väl skönt att innan dess ha fått berätta det själv. Lycka till med att reducera en gammal “börda” – det är du värd.
