• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Hur farlig är hjärtsäcksinflammation?

    Min son som är 26 år och senaste året bott i England fick i början av juni en hjärtsäcksinflammation. Efter att han hade legat på sjukhus i en halv vecka ordnades det så att han fick flyga hem. Han har sedan gått på kontroller hos en hjärtläkare hemma i Sverige. Nu efter två månader har tröttheten och det onda i hjärtat försvunnit. Men min oro för vad som kunnat hända finns kvar. Varför blev min son sjuk? Han är vältränad och har aldrig tidigare haft hjärtproblem. Hur farligt är det med hjärtsäcksinflammation? Ger det följder för hela livet? Kan min son göra något för att förhindra att han blir sjuk igen?
    Doktor Helge Löfberg svarar:
     Hjärtsäcken är en några mm tjock hinna som omger och skyddar hjärtat. Den har normalt en glatt insida så att hjärtat kan röra sig fritt utan hinder. Vid hjärtsäcksinflammation (perikardit) förtjockas hjärtsäcken och insidan blir sträv. Då försvåras hjärtats pumparbete och den sjuke känner smärtor i bröstet som kan förväxlas med t ex hjärtinfarkt. Någon gång fylls hjärtsäcken med vätska så att trycket kring hjärtat blir farligt högt och bromsar hjärtslagen.

    Läkarna ställer rätt diagnos genom att lyssna efter gnidningsljud när hjärtat slår och undersöka med EKG och ultraljud. Särskilt viktigt är att upptäcka en vätskesamling runt hjärtat. Då bör en thoraxkirurg operera akut och göra ett litet hål på hjärtsäcken så att vätskan töms ut.

    Hos unga människor som i övrigt är friska brukar hjärtsäcksinflammation bero på ett virus som kallas Coxsackie eller Echo. Då är behandlingen vila samt smärtstillande tabletter och/eller kortison som lindrar inflammationen. Efter ett par månader brukar man vara frisk igen. Någon gång kan patienten en kort tid efteråt få en allergisk reaktion som ger ett mindre återfall men sedan blir man helt återställd.

    Hjärtsäcksinflammation kan också förekomma som komplikation till andra allvarliga åkommor som reumatiska sjukdomar och SLE, hjärtinfarkt, njursvikt eller spridd tumörsjukdom. Men någon sådan åkomma är knappast aktuell i det här fallet.

    Det bästa din son kan göra är att följa sin läkares ordinationer och gå på föreskrivna kontroller. Han blir med största sannolikhet fullt frisk igen utan framtida men av sin sjukdom. Men han gör klokt i att undvika påfrestande kroppsansträngning det närmaste halvåret.
  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!