Hur får vi veta om hon är vår halvsyster?

Min syster och jag är villrådiga i en ganska känslig fråga och vet inte vad vi ska göra. Vår far och mor var gifta men skildes vid mitten av 1950-talet. Mamma har sedan dess varit sambo med en annan man. Pappa gifte om sig och har tre barn i det äktenskapet.

Nu har vi börjat undra om den äldsta halvsystern verkligen är pappas barn. Vi har tittat på foton och träffat henne på senare år och sett att hon inte alls har några släktdrag som t.ex. de båda andra halvsyskonen har.

Hur kan vi få reda på om hon är vår halvsyster? Vi tror nämligen att hon har en annan pappa. Vår far ligger numera på långvården och vet ingenting om detta. Kan du ge oss något råd i detta ärende? Måste man göra DNA-test för att klarhet? Ska vi tala med vår halvsyster om detta eller ska vi låta bli att säga något om våra misstankar?

Ditt brev utstrålar verkligen en hög angelägenhetsgrad i att få klarhet i en som du säger “känslig fråga”. Däremot så framgår inte riktigt motivet till att denna fråga nu blivit så viktig för dig och din syster. Vad jag förstår så ligger det ca 40 år tillbaks i tiden, då er pappa gifte om sig och etablerade en ny familj, med vilken ni uppenbart bara har haft högst sporadisk kontakt. Om denna halvsysters föräldrar var gifta vid hennes födsel, så ansågs automatiskt maken vara far till barnet. Han kan, om föräldrarna inte då var gifta, också ha påtagit sig faderskapet utan vidare utredning. Han kan också ha adopterat ett tidigare av kvinnan fött barn, som därmed juridiskt är likvärdigt med biologiska barn. Alla barn liknar ju dessutom inte heller båda eller ens någon av sina föräldrar.

Ni båda helsystrar har naturligtvis möjlighet att vända er till aktuell församling eller stadsarkiv för att försöka få klarhet i frågan. Alla barn och vuxna har automatisk rätt att forska i sitt eget ursprung. Däremot har vi inte samma rätt att forska i våra halvsyskons ursprung. Det finns en personsekretess, som gäller i 70 år. Det blir således en bedömningsfråga för församlingen eller stadsarkivet att avgöra, om det nu kan finnas några kontroversiella uppgifter att inhämta, huruvida ett hävande av sekretessen skulle kunna vara till men eller skada för tredje man. Tredje man i detta fallet är halvsystrarna och/eller deras föräldrar.

Förutom dessa mer formella aspekter, så tycker jag att det i din fråga också finns en moralisk aspekt, som det är svårt att bortse ifrån. Du undrar om ni skall prata med halvsystern och eventuellt uttrycka något om era “misstankar”. Jag tror att man som vuxen och omtänksam människa först ordentligt måste ha funderat igenom vad man vill uppnå med sin undran och vad en sådan misstanke kan sätta igång hos den andra personen. Det senare kan bli allt från en axelryckning till en smärre katastrof av funderingar och känslor, som tidigare inte varit aktuella eller i alla fall inte synliga. Relationen till pappa på långvården kan ju också härigenom “infekteras” för er alla. Ibland finns det gamla sanningar som ingen bett att få veta något om och på samma gång kan era funderingar vara helt “ogrundade” p.g.a. bristen på släktlikhet. Jag hoppas och tror att ni gör ett för alla bra val i det fortsatta hanterandet av frågan.