Hej Benny!
Egentligen har jag många frågor men det som känns allra jobbigast är att jag utan att egentligen ha någon anledning känner mig så deprimerad. Jag är gift och har både barn och barnbarn, så allt borde vara frid och fröjd.
När jag försökte berätta för min dotter att jag inte längre orkar ställa upp för hennes familj i den utsträckning hon tycker att jag borde har umgänget oss emellan i stort sett uteblivit. Var jag för egoistisk i detta fall? Jag mår inte så bra och har ofta ont i magen. Just nu känns det som en befrielse om livet skulle ta slut här och nu.
Vad jag vill ha svar på är om du tror att depressionen beror på någon underliggande orsak som jag kan göra något åt? Är det så att när man blir gammal är det bara att acceptera att livet känns som en pina? Ska jag kanske bryta upp och göra något helt annat? Det känns väl inte som om det är det bästa alternativet, men när livet bara känns jobbigt ska jag kanske försöka förändra tillvaron? Vad jag söker är en glimt av hopp om att det ska kännas lättare att leva.
– Kära du,
För det första har du rätt i att man ska säga till när man inte orkar. Det är din dotter som är egoistisk som inte förstår att du mår så dåligt. Ni kommer att få kontakt. Det är viktigt med ett samtal där du förklarar hur du mår och varför. Jag tycker verkligen inte att livet ska kännas som en pina. Det är någon kemisk obalans hos dig, som sliter på kroppen. Det är inte roligt att inte orka eller vilja saker, så ska ingen människas liv vara. Jag vet att du kan må bättre. Det är bra att läkare kan hjälpa en så att humöret, stämningen och glädjen kommer tillbaka. Så sök hjälp!
Kram
Benny
