Hej Benny!
Jag är en kvinna på 62 år som alltid läser din spalt i Hemmets Journal. Jag lever ensam sedan cirka ett år och jag tycker att mitt liv känns så ensamt utan kärlek. Jag vill ha en man som pysslar om mig och jag vill få ge kärlek och pyssla om. Jag känner mig inte levande annars. Ibland tänker jag: varför ska tillvaron vara en längtan efter något annat? Kanske är det bara jag som känner så.
Jag vill inte klaga men jag tycker inte att livet varit rättvist alla gånger. Jag är född av fel mor men hade en underbar far. Jag blev änka vid 48 års ålder, min man och jag hade varit tillsammans i 22 år. Vi fick aldrig några barn, men det får man acceptera, det finns värre saker.
Efter min mans död träffade jag en man genom en kontaktannons. Det visade sig att han hade rymt från ett fängelsestraff. I samband med den mannen hände mycket konstigt som jag helst inte vill komma ihåg. Så träffade jag en ny man, vi levde som särbo i åtta år, tills han plötsligt gjorde slut. Han hade gått bakom ryggen på mig och träffat grannfrun.
Min längtan är att ha någon att tycka om, någon som man kan ha trevligt med, som man kan åldras med och som man kan lita på. Men hur ska jag kunna träffa en man som jag kan tro på? Vet inte om jag vågar lita på mitt omdöme, vet inte om jag vågar.
Vad tror du, Benny? Kan du se någon kärlek och lycka för mig? Just nu tycker jag tillvaron känns som ett stort tomrum. Kan du se någon ljusning i framtiden?
Kära “Undrande”. Jag ser alltid problem som kunskap, så när det gäller stora som små problem, som jag får precis som alla andra, försöker jag se: vad kan jag lära mig av detta? Man blir attraktivare för sin omgivning om man är mer positiv. Jag är övertygad om att du har den sidan också, men livet är rättvist. Vi blir tilldelade ömsom problem och ömsom glädje.
Nu till dig och din fråga: Ibland kan det vara nyttigt att vara ensam ett tag, för då inser man att man inte är så dåligt sällskap.
Jag ser att du kommer att träffa en man som är ungefär 178 centimeter lång. Han har askgrått hår, himmelsblå ögon och smalt byggd kropp. Hans fötter är väldigt breda, han klagar på att han har svårt att hitta skor.
Ni kommer att bli särbo, eller som en dam i Hälsingland sa: kärbo! Så kärleken kommer att flytta in i ditt hjärta igen. Lycka till!
