Hej Benny!
Jag har läst din spalt i HJ, och jag tillhör dem som både tror och tvivlar på det jag läser. Jag skulle vilja veta om du kan få kontakt med min mor. Hon dog den 27:e december 2009. Jag var inte där och det känns lite svårt att hon var helt ensam när hon dog.
Jag är ensambarn och jag bor i Norge sedan 1994. I början var min mor här på somrarna. När hon inte orkade med resan så reste jag till henne och var där i ett par veckor åt gången. För det mesta var det bara jag, min man har inte möjlighet att ta så mycket ledigt. Sista åren åkte jag var sjätte vecka. Hon blev mer och mer otrygg, ville helst att jag skulle vara där hela tiden. Hon var inte så nöjd med hemhjälpen, bortsett från en som var i en egen klass.
Jag lagade mat och fyllde frysen och såg till att allt fanns hemma. Min mor var klar och redig nästan helt till slutet. Hon blandade då ihop saker, men det berodde nog mer på understimulans.
Sista gången jag träffade min mor var då jag var där före jul. Jag hade pyntat och gjort fint till jul, lagat lite julmat och gjort små julklappar. Hon ville helst vara ensam på julen, sa hon. Jag tyckte att det var jobbigt att se hur hon hade tacklat av, oroade mig för hur hon skulle klara sig hemma. Jag tjatade en del på henne för att hon skulle vara lite mer aktiv. Nu sitter jag med dåligt samvete för att jag var så “elak”. Vi var överens om att jag skulle ringa när vi kom hem den 27:e december. Då var det för sent.
Det som smärtar mig förutom att hon var ensam när hon dog är att jag inte fick något besked om dödsfallet. Först när jag ringde hennes hemhjälp som stod henne nära fick jag veta vad som skett. Det var den 30:e december.
Begravningen gick bra och den var både fin och mycket trevlig. Alla mina kusiner var med och vi åt en god middag som avslutning. Jag tyckte det var så som jag tror att min mor ville ha det. Det jag skulle vilja veta genom dig är hur min mor hade det de sista timmarna. Var hon mycket rädd eller gick det lugnt och stilla, vilket jag hoppas? Hon såg så fridfull ut och jag kände inte någon ångest när jag såg henne.
Vad tyckte hon om mitt sätt att arrangera begravningen? Har hon det bra nu? Har hon fått frid? Jag har det bra men skulle må ännu bättre om jag vet att hon fått ro och sinnesfrid.
– Din mamma ville vara ensam när hon dog. Hon var en väldigt försynt person och ville inte vara till besvär. Hon hade fått så mycket kärlek på julafton av en hemvårdare som var så snäll mot henne. Din mamma berättar att hon förekommit i dina drömmar för att ge dig budskapet att hon fått frid och slipper sin oro. Hon säger att hon inte var rädd för att dö utan mer för att vara ensam. Men vid själva dödsögonblicket var det precis som om ett lugn infann sig. Hennes pappa, som hon älskade mycket, kom och hämtade hem henne. Hon kände ingen oro.
Din mamma sänder även kärlek och tacksamhet för allt du har gjort. Du har varit en fantastisk dotter som gett henne stöd och haft stor tolerans. Jag vet inte varför, men hon visar mig blommor av sorten Sankt Paulia hela tiden. Tyckte hon om sådana? Hon står med en sådan blomma som hon vill ge dig.
