Vår 29-åriga dotter är uppsagd (som så många andra) från sitt jobb.
Hon har sökt en utbildning, på högskolenivå, i Kalifornien och börjar där i januari. Hur tror du hon lyckas med det? Kommer det att gå bra eller ser du ett misslyckande?
Vilken fin förälder du är! Jag kom att tänka på ett uttryck: “små barn, små bekymmer; stora barn, stora bekymmer”. Det svåra är att låta dem vi älskar klara sig själva, men det är viktigt att vi litar på dem.
Jag känner, att om man i sitt hjärta har bestämt sig för en så svår utbildning som din dotter har gjort, så har man bestämt sig. Och därför är jag också övertygad om att hon kommer att lyckas.
Främst känns det som om hon finner nya vänner och att både det mänskliga klimatet och värmen i landet passar henne. Mentalt känner jag att er dotter har en styrka och jag ser att hon växer med detta. Jag känner också att den kärlek och trygghet som ni gett henne ligger till grund för mycket av framgången.
