Trots att det har gått 57 år sedan två små barn försvann och hittades mördade, så vet ingen med säkerhet vad som egentligen hände i det röda tegelhuset, kallat Royal Gardens, i stadsdelen Queens tidigt på morgonen den 14 juli 1965.
På kvällen hade barnens mamma Alice Crimmins, enligt egen utsago, först lagat en middag på pasta och kalvkött till sina två barn Eddie Jr, 5, och Alice “Missy” Marie, 4. Vid niotiden läste de aftonbön och sa godnatt.
Och på morgonen – när Alice undrade varför barnen inte som vanligt kom uttassande till frukosten – fann hon deras sängar tomma och fönstret i deras rum stod på vid gavel.
– Min första tanke var att deras pappa tagit dem, sa hon senare till polisen.
Alice hade träffat sin make Edmund, “Eddie”, redan i tonåren. Båda kom från arbetarklassen och saknade högre utbildning.
Efter barnens födsel hade relationen spruckit och paret hade separerat. Alice Crimmins försörjde sig själv och barnen genom att arbeta som servitris. Det havererade äktenskapet skyllde Alice på att hennes make varit otrogen och att han drack för mycket.
Polisens utredare Gerard H Piering, som var en av de första på plats i hemmet när barnen försvunnit, konstaterade snabbt att Alice Crimmins inte var Guds bästa barn själv. Efter att ha lagt märke till hennes – i hans tycke – utmanande stil med tajta byxor, uppknäppt blus, höga klackar och kraftig makeup ska han ha sagt till sin assistent:
“Du förhör fadern, så tar jag bitchen.”
Inga tårar
Just Alice Crimmins utseende, yrkesval och det faktum att hon gillade att gå ut och roa sig skulle senare leda till att pressen döpte henne till “det hårdsminkade sexmonstret”, men denna förmiddag sågs hon fortfarande blott som en orolig mamma – och fallet som ett vanligt försvinnande.
Två barn hade helt enkelt vaknat på morgonen och osedda gett sig iväg på äventyr. De skulle säkert snart återfinnas helskinnade, tröstade poliserna.
Men framåt kvällen ändrades läget radikalt. En pojke råkade strosa in på en övergiven tomt i grannskapet och fann liket av en nyss mördad flicka.
Det var 4-åriga Missy. Hon konstaterades ha blivit kvävd och hade sin pyjamasjacka lindad runt halsen.
Efteråt fick polisen kritik för att ha tagit Alice Crimmins till mordplatsen utan att förvarna om att hon där skulle finna sin mördade dotter.
– Vi gjorde så för att se hur hon reagerade spontant, försvarade sig Piering.
När Alice Crimmins fick se sin döda dotter sjönk hon till marken utan ett ljud, till synes avsvimmad.
I polisbilen tillbaka till hemmet fällde hon inte en tår.
Modern greps
Nu drogs en mordutredning igång, som till en början främst innefattade de båda föräldrarna.
Kunde pappa Eddie ha utfört dådet? Kanske av svartsjuka för att han mist vårdnaden om barnen?
Eller var det istället mamma Alices verk. Ett sätt att hämnas på en make som kraschat äktenskapet med sitt vidlyftiga leverne?
Och var fanns det andra barnet?
Svaret kom fyra dagar senare. Då hittades en liten barnkropp i dikeskanten vid sidan av den motorväg som skär genom Queens.
Det var Eddie Jr. Hans lilla kropp var hårt åtgången av att ha legat ute i naturen.
Nu började polisen i hemlighet att skugga Alice Crimmins. Man buggade hennes telefon och badrum och förvånades över att hon kort efter mordet redan var ute i svängen igen: hon gick på nattklubbar och sökte jobb.
Dock fann man inte minsta bevis för att hon var mördaren.
Tidningarna hetsade
18 månader senare inkom dock ett tips från en viss Sophie Earominski. Den aktuella natten påstod hon sig ha sett hur en kvinna och en man lyfte in något i en bil – något som kunde ha varit en liten kropp inlindad i ett lakan.
Earominski var villig att vittna i rätten och den 11 september 1967 greps Alice Crimmins för morden på sina egna barn.
Nu gick New Yorks tabloider i spinn. Innan rättegången ens börjat var hon redan dömd av pressen som mamman från helvetet: en ondskefull, cynisk och blodtörstig barnamörderska. En kvinna som var ute och roade sig och träffade flera olika män kunde inte samtidigt vara en bra mamma, menade många.
Alice och Edmund Crimmins äktenskap hade visserligen havererat och de låg i skilsmässa vid tidpunkten för barnens död. Dock förenades de av sin sorg, och Edmund Crimmins slöt upp vid Alices rättegång.
Undermålig utredning
Ännu 57 år senare är fallet Alice Crimmins en gåta som gäckar och inspirerar allt från kriminalförfattare till feminister.
Medan de senare har velat framställa Alice Crimmins som ett offer för dåtidens fördomar och menar att hon dömdes på förhand, oavsett om hon var skyldig eller inte, har de förstnämnda snarare intresserat sig för hur de gräsliga morden på barnen gick till och det faktum att polisens undersökning lämnade mycket i övrigt att önska.
Varför togs det till exempel inga bilder på mordplatsen?
Vad var motivet?
Varför hade ingen korsförhört pappan, som tidigare bevisligen tagit med sig barnen på en båttur till Bahamas utan lov?
Eddie Crimmins eget alibi för natten visade sig vara ytterst suddigt, eftersom den film han påstod sig ha sett på tv inte alls slutade vid den tidpunkt han uppgivit.
Och hur trovärdigt var egentligen kronvittnet Sophie Earominski?
Under rättegången framkom att Earominski vårdats för psykiska sjukdomar och försökt begå självmord genom att stoppa huvudet i sin gasugn.
Detta förnekade hon dock med en mening som kom att orsaka viss munterhet:
– Nej, jag skulle bara kolla hur det stod till med min middag.
Den anklagade Alice Crimmins ansåg tydligen också att Sophie Earominski var ett minst sagt märkligt vittne och skrek flera gånger:
– Hon ljuger, hon är en lögnerska!
Riktigt bisarrt blev det när Sophie Earominski påstod sig nattetid ha hört hur de mördade barnen grät i sina gravar. Varvid försvarsadvokaten replikerade:
– Är du säker på att de inte istället sa: Släpp vår mamma, hon är oskyldig?
Tvivelaktiga vittnesmål
Värre var att en av Alice Crimmins pojkvänner, Joseph “Joe” Rorech, plötsligt dök upp i vittnesbåset och berättade att paret haft ett långt samtal där Alice gråtande skulle ha sagt: “Jag ser hellre barnen döda än hos sin pappa” och “Joseph, förlåt mig, jag dödade dem!”
Rorechs vittnesmål fick den anklagade att rusa upp och skrika:
– Men Joseph, hur kan du säga så? Det är ju inte sant! Joseph … du av alla människor. Åh herregud!
Joseph Rorechs vittnesmål avgjorde saken. Trots att det egentligen inte fanns några konkreta bevis föll några dagar senare domen:
Livstids fängelse för mord av första graden.
Känd advokat
Fallet hade dock intresserat en berömd försvarsadvokat, Herbert Lyon, som nu kom till undsättning.
Elegant visade han på bristerna i utredningen och 24 dagar senare frigavs Alice Crimmins mot borgen. I drygt tre år levde hon som vanligt, hon fortsatte att arbeta på krogen och träffade flera män.
Men våren 1971 hann morden ifatt henne igen.
Nu manglades fallet ytterligare ett varv i både domstol och i New York-pressen, och den 23 april dömdes Alice Crimmins till livstids fängelse. I många andra delstater hade hon istället blivit avrättad.
Men inte ens nu tystnade hennes stödtrupper. Snarare satte den nya domen fart på nya konspirationsteoretiker och kvinnosakskämpar som ännu ihärdigare hävdade att Alice Crimmins var offer för ett patriarkaliskt samhälle.
Intressant var att det 1975 dök upp ett helt nytt vittne, en civilingenjör vid namn Sutherland Macklem. Den aktuella mordnatten påstod han sig ha plockat upp två små barn som stod och liftade i Queens. De hade bett att få bli avsläppta bara några kvarter från familjens Crimmins hem.
Macklem hade helt missat mordfallet – tills det återigen dök upp i tidningarna. Han visste inte de liftande barnens namn, men trodde att pojken kanske hade sagt “Missy” när han själv tyckt sig höra “My sister”.
Domen kvarstod visserligen. Men några månader senare tilläts Alice Crimmins lämna fängelset några daar i veckan för att arbeta som sekreterare i ett rehabprogram.
I augusti 1977 frigavs hon villkorligt.
Under tiden hade hon hunnit gifta sig med en gammal älskare, mångmiljonären Anthony Grace. New York-tidningarna, som aldrig släppt taget om fallet, kunde nu rapportera att Alice Crimmins snart tillbringat lika många varma sommardagar på en lyxkryssare som i fängelset.
Paret flyttade till Boca Raton i Florida, och Alice ska sedan dess ha lyckats undgå såväl journalister som att hamna i nya skandaler. Det går dock ständigt rykten om att Alice Crimmins då och då siktats i de kvarter i Queens, där hennes barn en gång mördades.
Den 9 mars i år fyllde hon 83 år.
Här kan du läsa alla artiklar från Historiska Brott & Mysterier
Prenumerera på Historiska Brott & Mysterier
