• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Dietisten om vanliga magbesväret: "Det är en skröna att man ska undvika vissa livsmedel"

    Har du problem med magen? Blir den uppblåst och gasig så fort du äter något? Måste du springa på toa i tid och otid? Lär dig vad din kropp mår bra av, så kan besvären minska, menar dietist Sofia Antonsson.

    Dietisten om vanliga magbesväret: "Det är en skröna att man ska undvika vissa livsmedel"
    Det är en skröna att man ska undvika fibrer vid orolig mage, men man måste välja rätt sort, menar dietist Sofia Antonsson.

    Varför får man uppblåst mage?

    – Det är ganska vanligt att ha en "felkoppling" i diafragman. Diafragman ska dra upp sig och lämna plats för tarmen när den behöver utrymme. Men har man till exempel IBS (irritabel tarm) ligger diafragman ganska still, vilket gör att man får en uppblåst mage som känns som en hård kula. En fysioterapeut kan hjälpa till med andnings- och stretchövningar som kan underlätta om så är fallet.

    – Det kan annars handla om så kallad SIBO, en överväxt av bakterier i tunntarmen. Vi ska ha en viss mängd bakterier i tunntarmen, men när de blir för många och av fel sort kan detta leda till olika besvär som kommer någon eller några timmar efter att man ätit. Kontakta en läkare eller dietist och be om hjälp.

    – Det som är viktigt är att ha ett lågt intag av socker, undvika för mycket snabba kolhydrater, raffinerade livsmedel, alkohol och processad mat. Det är också bra att vara försiktig med syrahämmande preparat men däremot se till att få i sig ett bredspektrumprobiotika som gärna innehåller laktobaciller.

    Vad ska man undvika att äta om man lätt blir uppblåst?

    – Får man ont när man äter kan det innebära en känslighet för när tarmarna expanderar och orsakar gasbildning. Då ska man undvika gasbildande livsmedel som bönor, blomkål och torkad frukt. Är man lös i magen och springer ofta på toa, bör man dra ner på fet mat. Fett snabbar på systemet och ökar på smärtkänsligheten.

    – För att gå till botten med problemen är det en god idé att be en dietist om hjälp med en så kallad FODMAP-utredning. Det är ett sätt att reda ut vad man tål och inte tål.

    Det här är FODMAP

    FODMAP står för Fermentable Oligo-, Di-, Mono-saccharides And Polyols. Vilket på svenska betyder fermenterbara, oligo-, di-, monosackarider och sockeralkoholer.

    Det är kolhydrater som kan jäsa i tarmen och skapa problem. Det kan till exempel vara lök, vitlök, vete, råg, vattenmelon och avokado.

    FODMAP är alltså en behandling där man, i samråd med dietist, utesluter vissa kolhydrater som laktos, gluten och fruktos samt vissa fibrer ur kosten. När magen blir bättre lägger man till livsmedel för att se vad patienten tål och inte tål.

    Läs mer om FODMAP här

    Vad är IBS-mage?

    – IBS innebär funktionella magproblem, som gasbildning, svullenhet och smärta. Men långt ifrån alla har alla symtom och alla lider inte av till exempel gasbildning, medan andra knappt vill gå utanför dörren för att de känner sig så uppblåsta. Egentligen spelar det inte så stor roll vilka symtom man har, har man problem med magen och lägger mycket energi på att hantera dessa, gå till läkare och gör en utredning.

    Vad är Crohns sjukdom?

    – Både Crohns sjukdom och ulcerös kolit är inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) där man ser inflammationer i olika delar av tarmen. IBD är inte alls lika vanligt som IBS. Däremot kan symtomen vara liknande och man kan ha både IBD och IBS. Vanliga symtom på IBD är diarréer, magnip, gaser och uppblåsthet. Det är också vanligt med blod och slem i avföringen, symtom som man alltid ska ta på allvar. Kostbehandlingen FODMAP har visat sig vara effektiv även vid IBD så ta kontakt med en dietist för vidare hjälp.

    Är fibrer egentligen bra för en känslig mage?

    – Alla människor måste äta mer fibrer, faktiskt mer än dubbelt så mycket som vi gör idag. Det är en skröna att man ska undvika fibrer vid orolig mage, men man måste välja rätt sort: de lösliga fibrerna som finns i till exempel havre, linser, psylliumfrön, frukt och grönsaker. Har man känslig mage går det ofta bättre med konserverade linser och ärter.

    Men en del får ju ont i magen av frukt?

    – Det kan bero på att man är fruktoskänslig, så då är det bra att undvika frukt med mycket fruktsocker, som till exempel mango, äpple och päron. En del är känsliga för sockeralkoholer som sorbitol eftersom det kan orsaka gasbildning. Då bör man undvika till exempel aprikoser, nektariner, körsbär och plommon.

    Finns hopplösa fall eller kan i princip alla bli bättre med rätt hjälp mot ballongmage?

    – De allra flesta som får ordentlig hjälp blir bättre. Alla blir kanske inte helt symtomfria, men man lär sig förstå vad som orsakar symtom och kan göra medvetna val, vilket ger en kontroll över situationen.

    – Fler och fler läkare skickar numera patienter till dietister, även om det är remisstvång i vissa regioner som gör att man kan få vänta på tid. Har man möjlighet kan man ju förstås alltid gå privat. Förutom FODMAP och tillskott som probiotika, kan man behöva hjälp med att hantera stressen i sitt liv, till exempel genom medicinsk yoga och mindfulness.

    Dietisten Sofia Antonsson

    Foto: Ulrika Pousette

    Dietisten Sofia Antonsson har skrivit flera böcker, bland annat Magkänsla – Handboken för dig med orolig mage och IBS.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!