När Ellinor Nilsson, 30, tar ton på älvdalska lyssnar tiotusentals.
– Jag har vuxit upp med språket och musiken är ett sätt att göra något positivt för hembygden, säger Ellinor.
Viktor Leksells Svag var den första av en rad låtar som Ellinor lade ut på nätet, först på Facebook och sedan på Youtube. För översättningen står hennes mamma Mona Knuts som finns till hands när Ellinor ibland behöver hjälp med älvdalskan. De som lyssnar på Ellinors berörande sång skriver sådana här kommentarer:
“Har inte gillat den här låten så mycket innan som jag gör nu när du sjunger den. Känner mej om möjligt ännu stoltare över mina älvdalska rötter.”
– Det är roligt med all fin respons, säger Ellinor som till vardags är forskningsassistent på Linköpings universitet.
Ämnet är kost- och levnadsvanor. Hon bor i Stockholm men är uppväxt i Älvdalen och hembygden betyder mycket för henne.
– Jag talar inte älvdalska så bra men förstår det mesta och lär mig mer genom musiken. Mamma och mormor har ju alltid talat språket med varandra, säger Ellinor som liksom har språkmelodin inom sig.
– Nyligen när jag var hemma i Älvdalen försökte vi hålla oss till älvdalska en hel dag. Det var lärorikt.
– Att göra covers på låtar som Svag och Kents Utan dina andetag är ett bra sätt att väcka intresse för älvdalskan. Låtarna är ju kända för många, säger Ellinor.
Hon fick mersmak av en digital konsert i Älvdalen och hoppas att kunna framträda mer på vanligt sätt efter pandemin.
I vintras släppte Ellinor Jen nest mig (Här hos mig) av den Israelfödde Yair Sapir som var intresserad av nordiska språk och till sin förvåning upptäckte ett “nytt” språk i Norden, älvdalskan. Lyssna på Youtube och Spotify!
Ellinor märker av ett ökat intresse i olika medier. Hon tycker det vore fantastiskt om älvdalskan blir ett erkänt eget språk i Sverige.
– Jag skulle önska att det vore möjligt att läsa älvdalska som en kurs i högstadiet. Vi behöver nå yngre människor, de är ju framtiden.
Här kan du höra Ellinor och hennes mamma prata älvdalska:
Språkkurs på Facebook lockar tusentals
– Intresset för älvdalskan bara ökar, säger journalisten Björn Rehnström, 73, som flyttade från Stockholm till Älvdalen 1977. Nu är han en av det unika språkets flitigaste ambassadörer.
Älvdalska talas av cirka 3 000 personer i Älvdalen i norra Dalarna. Det tidigaste exemplet på språket i skrift är från 1622. Älvdalskan har bevarat många fornnordiska drag och dessutom utvecklat egna former som inte finns i svenskan. Grammatiskt finns det stora likheter med tyska och fornnordiska.
– Älvdalska ska ses som ett språk, inte som en dialekt, säger Björn Rehnström. Danska och norska är mer lika svenska än älvdalska, menar han och han får stöd av en rad språkexperter.
Med åren tog svenskan över i Älvdalen. Det var inte ovanligt förr att barnen fick en örfil när de pratade älvdalska i skolan.
– Men nu är det ljusare tider, säger Björn Rehnström som är sekreterare i föreningen Ulum Dalska (Vi ska prata älvdalska). Nyligen slog Europarådets ministerråd fast att älvdalskan är ett eget språk och Sverige rekommenderas att erkänna det som ett sådant enligt konventionen om minoritets- och regionalspråk.
– Otroligt positivt, som erkänt eget språk får vi helt andra möjligheter att värna älvdalskan, säger Björn Rehnström. Svenskt besked kan dröja, men redan nu är massor av spännande aktiviteter igång. Här är ett litet axplock:
- En rolig språkkurs på Facebook har på kort tid fått över 2 000 följare. Du hittar gruppen HÄR.
- Över 100 svenska barnböcker har översatts till älvdalska och kommunen är på hugget. Welkumner að Övdalim (Välkommen till Älvdalen) står det på en ny vägskylt.
- På nätet finns en ordbok som alla kan utnyttja gratis.
- Dataspelet Minecraft har översatts till älvdalska, liksom biofilmen Pelle Svanslös som ska dubbas till älvdalska.
Läs mer på www.ulumdalska.se
Björn berättar också om en avslöjande händelse i riksdagen nyligen. Peter Helander (C) talade älvdalska i riksdagen i en debatt med kulturministern. Då rättade talmannen honom. I kammaren är det svenska språket som gäller, sa hon.
– Just det, älvdalska är ett annat språk än svenskan, säger Björn och skrattar.
Kerstin gjorde skiva för barn på älvdalska
Kerstin Forslund, välkänd musiker och vissångerska i Älvdalen, sjöng visor på älvdalska redan på 1970-talet tillsammans med den då kända vis- och folkmusikgruppen Älwdalingarna som turnerade runt om i landet.
– Jag har under många år haft en idé om att göra en cd för barn på älvdalska och frågade min väninna och spelkompis Verf Lena Egardt om hon ville komma med i projektet och det ville hon. Lena och jag började skriva och komponera och det blev många skratt under projektets gång. Några av låtarna på skivan har kommit till då jag jobbade på förskolan. Barnen där var mina idésprutor.
– Skivan Tråy trai (Tre träd) kom ut i höstas och är producerad av oss och musikern/producenten Olle Nyberg från Sollerön, säger Kerstin. Låtarna finns också på YouTube och Spotify.
– Under min uppväxt pratades det mestadels svenska men älvdalskan fanns omkring mig då mormor och morfar pratade språket. Lena däremot har älvdalskan som sitt första språk, berättar Kerstin.
Testa dig själv: Vad betyder meningarna?
Du hittar svaren under bilden nedan.
1. Um wittern ir eð fullt i aisikklum.
2. Millmað ir ig klien.
3. Nų al ig iem og stell til jätå.
Rätt svar:
1. På vintern är det fullt av istappar.
2. Ibland är jag sjuk
3. Nu ska jag hem och laga mat.
