• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Här är orden som präglat Sverige under 100 år

    Häng med på en språkresa tillsammans med Barbie, medelsvensson och pudlar. Journalisten Anders Svensson har sammanfattat den svenska språkhistorien i en spännande bok. Här är några av orden som förändrat både oss och samhället.

    Här är orden som präglat Sverige under 100 år

    Man brukar säga att det moderna samhället föddes vid förra sekelskiftet – år 1900. Då föddes också en ny språkhistorisk epok – det vi kallar nusvenska.

    – Nusvenska är vår benämning på den moderna svenskan. Det är den svenska vi känner igen och som inte är uppenbart föråldrad. Man brukar sätta startpunkten för nusvenskan till 1900. Det här är ingen exakt vetenskap utan mer ett riktmärke för att kunna dela in språket i olika perioder, säger Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och en av dem som ligger bakom nyordslistan, med alla nya svenska ord, som presenteras i slutet av varje år.

    Nu har han skrivit en bok om den svenska språkhistorien: Nusvenska – en modern svensk språkhistoria i 121 ord, 1900–2020 (Morfem).

    – Via orden försöker jag sammanfatta den här perioden – vad som har hänt i språket i grova drag – men det blir också en tillbakablick i historia och samhällsutveckling. Jag skildrar utvecklingen i språket genom olika händelser i samhället.

    Ta du-reformen som exempel. Reformen innebar inte bara språkliga förändringar utan hade också stora samhälleliga konsekvenser. Den förändrade de sociala ritualerna och gjorde det sociala livet mycket smidigare. Inte minst de som arbetade inom servicesektorn kunde andas ut.

    Nu behövde de inte längre ha koll på alla militära gradbeteckningar eller på att kvinnan som just klev in genom butiksdörren var professorskan Bengtsson. Du-reformen blev en symbol för ett mer jämlikt och demokratiskt samhälle.

    Samhällsutveckling och språk går hand i hand, menar Anders Svensson.
    Foto: Martin Stenmark

    Det såg snyggt ut

    Boken innehåller 121 kapitel, ett för varje år mellan 1900 och 2020. Anders Svensson grottar ner sig i ett ord per år – ett ord som på något sätt har präglat året.

    – Vissa ord kändes självklara, framför allt dem som är så tydligt förknippade med en språkhändelse – du-reformen 1967 och stavningsreformen 1906 till exempel. Men jag har också tagit med ord som jag själv är förtjust i och som jag tycker är en ingång till en viktig, eller rolig, del i språkhistorien.

    Som ordet hen. Det är det första nya pronomenet på 400 år och har dessutom varit väldigt omdebatterat. Att hen befinner sig i gränslandet mellan språk och politik gör det ännu mer intressant, menar Anders Svensson.

    – Rumpnisse från Ronja Rövardotter-boken är också kul. Det illustrerar vilken ordkonstnär Astrid Lindgren var. Hon var en språklig upprorsmakerska som bland annat blommade ut i böckerna om Pippi Långstrump. Där använde hon språket för att fånga Pippis upproriska karaktär. Pippi duade till exempel uppåt, alltså sa du till både skolfröken och Prussiluskan. Det var väldigt känsligt på den tiden. På så sätt kan man säga att Astrid Lindgren bäddade för du-reformen.

    Samhällsutveckling och språk går alltså hand i hand. Anders Svensson tycker att det har varit roligt att upptäcka att så många samhällsförändringar har sin motsvarighet, eller till och med har drivits fram, av språket.

    I och med nusvenskan kommer det in en mer funktionalistisk syn på språket. Stavningsreformen 1906,
    men också den nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista, innebär konkreta språkliga förändringar. Nu rensas de – på den tiden så vanliga –dekorativa stavningarna ut, och qvarn blir kvarn.

    – Det här hänger ihop med den övergripande trenden i samhället. Vi lämnar den nationalromantiska perioden, då stavningen var mer dekorativ, bakom oss. Tidigare kunde man slänga in ett extra w och
    q bara för att man tyckte att det såg snyggt ut. Nusvenskan är en resa mot ett mer standardiserat och demokratiskt språk – men också samhälle. Under den här perioden har vi blivit alltmer jämlika, klasskillnaderna har blivit mindre och vi har på många sätt fått ett mer demokratiskt samhälle. Den utvecklingen har skett både i samhället och i språket, säger Anders Svensson.

    En resa i språkhistorien

    1919 – Jazz

    Jassen kom till Sverige i slutet av 1910-talet. Bland annat ­rapporterade Svenska Dagbladet att jass hade blivit en fluga i USA. I Sverige har vi en tradition att försvenska lånade ord. Fauteuil blir fåtölj och handwerk blir hantverk. Jazz är dock ett undantag. När ordet togs med i Svenska Akademiens ordlista 1950 fanns båda stavningarna med, men med tiden har den försvenskade versionen blivit alltmer sällsynt och numera är det jazz som gäller.


    1926 – Medelsvensson

    Ordet etablerade sig på allvar i svenskan 1926. Då syntes det i såväl Norrskensflamman som Svenska Dagbladet och var en beskrivning av en genomsnittlig, alldaglig och normal svensk. På den tiden var Svensson Sveriges vanligaste efternamn, medan det idag har halkat ner till plats nummer nio. Det bärs av drygt 90 000 personer.

    1935 – Mascara

    I tävlingen Miss Europa 1935 uppmärksammade tidningarna att flera av deltagarna använde mascara. Svenska Dagbladets kommentar var att mascara på ett onaturligt sätt gav "ett vulgärt och hårt drag åt ögat". Men nyfikenheten på nyheten var stor. Under hösten 1935 började mascara marknadsföras i Sverige. Inledningsvis var synonymerna ögontusch och ögonfranstusch ungefär lika vanliga i pressen som ordet mascara.

    Den första moderna mascaran skapades 1915 av den då 19-årige kemisten Thomas Lyle Williams. Han experimenterade med olika typer av kakmascara. Denna mascara var torr och såldes i en liten ask tillsammans med en borste. Mascaran applicerades genom att blötas med saliv för att skapa en smet som borstades på ögonfransarna.

    1944 – Kvällstidning

    Den moderna kvällstidningen föddes 1944. Då utkom nämligen det första numret av Expressen. Tidningen var nyskapande på många sätt, inte minst språkligt. "Skriv kort, helst inte alls", löd den dåvarande redaktionschefen Sigge Ågrens motto.

    Idealet var ett språk som aldrig ställde sig i vägen för innehållet och förståelsen. Det lades stor möda på rubriker och en klassisk sådan är "Klack så mycket, Zlatan!", efter Zlatans klackspark i slutminuterna i fotbolls-EM 2004. Och när Expressen berättade att fotbollsspelaren Fredrik Ljungberg inte längre skulle ta några uppdrag som underklädesmodell löd rubriken: "Nu skiter han i kalsongerna".

    1947 – Pizza

    Efter kriget behövde Sverige mer arbetskraft och det kom många från Italien. Med sig hade de sin älskade pizza. 1947 öppnade Restaurang Sjöhagen i Västerås med pizza på menyn. Kundkretsen bestod inledningsvis främst av folk från Italien, men pizzans rykte nådde långt och allt fler restauranger började servera pizza.

    Sedan dess har pizzan gjort resan från något exotiskt till husmanskost och nationalrätt. Den svenska pizzan har närmast utvecklats till en muterad underart drypande av bearnaisesås, curry, kebabkött, ananas och allt möjligt annat mer eller mindre tokigt.

    1949 – Wienerbröd

    Efter en rad torftiga ransoneringsår kunde svenskarna 1949 äntligen fika på wienerbröd igen. Wienerbröden hade försvunnit från konditorierna när tillgången på smör och margarin ströps under krigsåren.

    Tekniken att baka wienerbröd spreds från Österrike till Danmark under en bagarstrejk 1850. För att ha något att erbjuda kunderna anställde ägarna bagare från utlandet – och i synnerhet från Österrike. Nyheten blev en enorm succé. På danska talades det om wienerbrød och wienerdej eftersom de kopplades till Wien. Det dröjde inte länge förrän traditionen nådde Sverige. Redan under våren 1852 började bagerier i Skåne baka wienerbröd, ett ord som lånades in i svenskan från danskan.


    1957– Barbie

    Hon har höga fotvalv, yppiga bröst och getingsmal midja. Tro det eller ej, men en av världens mest omtalade kvinnor närmar sig pensionsåldern. Barbie föddes 1957 och var bara några år då hon for över Atlanten och kom till Sverige lagom till jul 1963.

    Idag är Barbie världens mest sålda docka och världens näst starkaste varumärke bland leksaker. Under åren har hon kritiserats för att sprida ett orealistiskt kroppsideal. Under det politiskt medvetna 70-talet förbjöds till och med dockorna på många förskolor i Sverige. Barbies födelsedag är den 9 mars – ironiskt nog dagen efter internationella kvinnodagen den 8 mars.

    1970 – Skurhink

    Maja Ekelöfs Rapport från en skurhink var en litterär sensation. På vårkanten 1970 fylldes tidningarna av artiklar om den 52-åriga städerskans succédebut. Hon är en ensamstående fembarnsmamma som brottas med att vara fast i ett låglöneyrke samtidigt som hon vill ge sina barn en god start på vägen mot vuxenlivet.

    Med sin bok skrev Maja Ekelöf in sig i samma litterära tradition som Moa Martinson, Harry Martinson, Vilhelm Moberg och Ivar Lo-Johansson. Det här var ­arbetarlitteratur om nariga händer, frätande rengöringsmedel, upplevelsen av ständig otillräcklighet och omgivningens nedlåtande syn på yrket.
    Ordet skurhink är belagt i svenskan sedan 1894.



    1983 – Gräddfil

    Den gräddfil som kom in i svenska språket 1983 hittades inte i mejerihyllan. Istället rörde det sig om en ordlek som tog fasta på att en grädda i samhället faktiskt var besläktad med mjölkprodukten grädde. Den nya sortens gräddfil kan både vara ett snabbgående körfält avsett för vissa fordon och en förtur till något slags service, maktposition, uppdrag eller något annat svåruppnåeligt.

    Ordleken bakom gräddfil är mångbottnad och språkhistoriskt intressant. Men för att analysera den är det nödvändigt att gå tillbaka till 1952. Då lanserades gräddfil i ­Sverige och den blev snabbt populär.

    Ordleken gräddfil fullbordades av att fil inte behövde syfta på filmjölk utan även kunde betyda körfält. Gräddfil kan numera beteckna det mesta där någon får högre prioritet till något slags förmån där utgångspunkten är att alla borde behandlas lika. Det kan till exempel vara en gräddfil till ett välbetalt toppjobb, ett eftertraktat hyreskontrakt eller en attraktiv utbildning.

    1998 – Björntjänst

    Vad är egentligen en björntjänst? En gentjänst, en efterfrågad tjänst, en otjänst, en erbjuden tjänst eller en väntjänst? Den frågan mötte alla som skrev högskoleprovet i april 1998. Att björntjänst togs upp i avsnittet om ordförståelse var ett tecken på att innebörden inte var självklar.

    Ordet björntjänst, (avsedd) tjänst som blir till ­skada för mottagaren, är belagt i svenskan sedan 1882. Ursprunget är en fabel av Jean de La Fontaine från 1600-talet. Han berättade om en tam björn och en trädgårdsmästare. En dag när trädgårdsmästaren låg och sov upptäckte björnen en fluga i vännens ansikte. Björnen tyckte att det var onödigt att den surrande flugan skulle väcka vännen från en välförtjänt tupplur. Björnen letade upp en sten – och drämde den i trädgårdsmästarens ansikte.

    Sensmoralen var att en dum vän kunde vara farligare än en smart fiende. På franska talas det därför om le pavé de l'ours (björnsten) när det som är menat som en hjälpande hand får en stjälpande inverkan.

    2002 – Göra en pudel

    När biståndsminister Jan O Karlsson kallade till presskonferens 2002 stod hela hans ­politiska framtid på spel. Det hade avslöjats att han samtidigt fått lön från både riksdagen och EU.

    De flesta trodde att Jan O Karlsson skulle meddela sin avgång, men istället bad han om ursäkt. Innerligt och ärligt. Det sätt som han hanterade krisen räddade kvar honom i politiken, och senare kommenterade en kommunikations-expert hans taktik: "Han gjorde en pudel – lade sig på rygg och sprattlade med benen."

    Den som pudlar ber alltså utan förbehåll om ursäkt. Sedan dess har att pudla och göra en pudel fått flera efterföljare – att "göra en halv ­pudel" och att "göra en hel kennel" är två exempel.

    2020 – Coronahälsning

    Att språk och samhälle går hand i hand blev tydligt under coronapandemin. Förra året skapades hundratals ­nyord, däribland tvåmeters­regel och hobbyepidemiolog. Och plötsligt var handskakningen en smittorisk som skulle undvikas.

    Så föddes coronahälsningen. Den finns i en rad olika varianter. Vissa hälsar genom att breda ut armarna i en jättekram, eller flera luftkramar efter varandra. De flesta hälsar dock med armbågarna. Några gör steppdansen – vänster fot mot mottagarens högra, sedan höger fot mot mottagarens vänstra.
    En del säger bara hej.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!