My hade bråttom till världen – föddes på sopstationen

Elias kom ut fem timmar efter vattnet gått. Emilia förlöstes sex minuter efter att de kommit till förlossningen. Charlie hann vara på förlossningen i elva minuter innan han kom ut.

Nu har alla syskonens rekord raderats ut med råge av lilla My. Den här gången tog det mindre än en halvtimme från vattnet gick tills pappa Andreas Björkfall fick svänga in på en sopstation och hjälpa My till världen.

– Jag hann knappt fatta vad som hände förrän hon var ute, säger Nathalie Andersson.

Eftersom det gått snabbt vid de tre tidigare förlossningarna så skulle Nathalie den här gången läggas in i god tid och förlossningen skulle sättas igång. 

Hon besökte specialistmödravården på morgonen den 26 augusti förra året. Det var då nästan två veckor kvar till den beräknade nedkomsten.

Var inte beredd

Efter middagen på kvällen samma dag kände Nathalie hur det högg till i ryggen.

– Jag insåg att det var förvärkarna och hoppade in i duschen med förhoppning om att det varma vattnet skulle lindra värkarna.

När hon stod i duschen gick vattnet!

– Oh nej, tänkte jag. De tre andra barnen har fötts på morgonen och att det skulle köra igång på kvällen var jag inte alls beredd på.

Hon kom snabbt ut ur duschen, ringde sin mamma som skulle ta hand om barnen. Klockan var två minuter över sju på kvällen när paret satte sig i bilen och körde mot Västerås, samtidigt som de ringde och förvarnade förlossningen.

Några minuter efter de lämnat hemmet kom första krystvärken. Då ringde Andreas förlossningen igen.

– Hon krystar, vi hinner inte fram.

– Ni måste stanna bilen var beskedet från sjukhuset.

Närmsta avfart var intill en sopstation och där svängde Andreas in, rusade runt till passagerarsidan och öppnade dörren.

Nathalie låg i det nedfällda passagerarsätet och satte upp ena benet på instrumentbrädan och det andra utanför bilen.

Andreas tog ett djupt andetag, lutade sig efter en handduk i baksätet och satte sig på huk.

– Normalt sett är jag rädd för att se blod och slem. Nu hann jag inte tänka, jag bara gjorde det jag måste göra, berättar han.

Han såg huvudet på My.

– Ta i, hon kommer nu sa han till Nathalie. 

– Jag var livrädd för att hon skulle fasta med halsen och kvävas. Jag tog i allt vad jag orkade, säger Nathalie.

Skrattade av lättnad

Två krystvärkar senare kom My ut och landade i anläggningsarbetaren Andreas trygga händer.

– Jag såg att hon levde och det var så skönt. Andreas var fantastisk och han gjorde att jag var lugn mitt i all dramatiken.

Där låg Nathalie med lilla My på bröstet och såg en grön container och andra sopkärl runt omkring dem.

– Då började vi skratta av lättnad, säger Nathalie.

Tio minuter senare anlände ambulansen och på BB konstaterades att My vägde 3 560 gram och var 48 centimeter lång. Morgonen efter kunde Nathalie och Andreas åka hem med My till de förväntansfulla syskonen.

– Jag är så glad för att det slutade lyckligt och att Andreas var så fantastiskt lugn, säger Nathalie.