Möt hjältarna som städar bohuskusten ren från plast

Bohusläns fantastiska skärgård är som tagen ur sagorna. Men som i alla sagor finns det ett hot. Det har visat sig att havens strömmar transporterar allt skräp som hamnar i havet längs kusterna i Frankrike, England och Danmark, sakta men säkert hela vägen upp till Bohuslän. Kustområdet i Bohuslän är ett av Europas mest nedskräpade. Eller rättare sagt var, för Strandstädarna gör stor skillnad på öarna som de besöker och städar upp.

Stefan van der Heiden är en inbiten seglare som har seglat kors och tvärs i den bohuslänska skärgården i över 30 år. 

Det var han och hans sambo Anett som startade föreningen 2011. 

– För 15 år sedan började nedskräpningen på öarna bli allt värre och vi tänkte att något måste göras. Det gjorde ont att se att en av världens finaste skärgårdar höll på att förstöras av allt skräp, berättar Stefan. Anett lever inte längre, hon dog i cancer 2013, men hon älskade skärgården och ville göra allt för att bevara den unika naturen.

Tillsammans startade paret föreningen Strandstädarna 2011. De hyrde en båt och tog pengarna ur egen ficka för att bekosta utflykterna.

– Till att börja med var intresset inte så stort för plastproblemet i naturen var inte bekant för många. Men när larmrapporterna om mikroplaster kom skedde en snabb förändring, förklarar Stefan. Idag är vi en kärntrupp på 15–20 personer och totalt drygt 80 personer som samlar skräp. Det är pensionärerna som är ryggraden i föreningen.

Pengarna som behövs för verksamheten får föreningen från sponsorer, företag och kommunerna. Dessutom får föreningen gåvor från privatpersoner. Med hjälp av ett räntefritt lån, som Tjörns sparbank hjälpte till med, kunde föreningen köpa en egen båt som tidigare använts för att smuggla knark från Nordafrika till Spanien. 

– När vi köpte den var gummiduken full av gamla lagade skotthål. Men idag tjänar den ett gott syfte. Hittills har vi städat bort runt 250 ton plast och skräp i Kungälvs kommun i söder upp till Lysekils kommun i norr, säger Stefan.

Idag är föreningen välkänd bland skärgårdsborna. Det gör det lättare att få sponsorer och varje dag kommer mejl från intresserade som vill hjälpa till.

För tre år sedan fick föreningen två miljöpriser, Bohuspriset och Stenungsunds miljöpris, som också bidragit till att göra föreningen mer känd.

Årets första arbetsdag är en solig och vindstilla dag, skärgården när den är som bäst. Det är ett glatt gäng
som kliver ombord på båten i Mossholmens marina på Tjörn. De flesta är pensionärer och många av dem åker ut och plockar skräp ett 30-tal dagar varje år. 

Den tolv meter långa gamla smuggelbåten lägger ut och kör i maklig takt ut på havet. Kobbar och skär passeras medan Stefan instruerar Arne Svensson som håller på att lära sig köra båten. Det behövs fler båtförare i föreningen för att båten ska kunna gå ut så ofta som möjligt. 

Dränktes i tjockolja

Rockholmen som är dagens mål ligger precis utanför Härön där ett stort oljeutsläpp dränkte en vidsträckt vik i tjockolja för åtta år sedan. Saneringen av oljan pågick nästan i ett år och idag syns knappt ett spår av förödelsen. Men nu är det plastskräpet som står i fokus.

Trots den höga medelåldern i gruppen klättrar städarna snabbt ner från båten till klipporna och städningen påbörjas genast. Ena halvan går söderut på ön och den andra norrut. En av de flitiga strandstädarna heter Eva Widén och hon och hennes man Bertil har varit med i tre år.

– Rockholmen är vår favoritö och när jag och min man Bertil åker hit i vår egen båt för att njuta av naturen passar vi samtidigt på och städar en stund. Men nu hade det blivit mycket skräp igen på ön så jag föreslog föreningen att vi skulle åka hit hela gänget, säger Eva.

Allt från de allra minsta plastbitarna till stora plastbackar städas upp. Det märks att det är vana strandstädare som är i farten som vet vad som finns att städa upp. Varje nyponsnår gås igenom, det är här mycket av småskräpet samlas. Det är tidsödande att plocka rester av nylonrep, topspinnar av plast, frigolitsmulor och allt annat tänkbart av engångsartiklar som havet fört hit. Men det görs även intressanta biologiska fynd som hajägg och delar från stora bläckfiskar. 

– En gång hittade vi en fosforgranat som militären fick komma och spränga, berättar Stefan medan han fyller dagens första sopsäck. 

Plötsligt ropar Eva till. I ett nyponsnår ligger ett gåsbo med fem stora vita ägg i. Boet är byggt av bubbelplast och färgglada nylonsnören.

– Det är tragiskt att se, säger Lilian Althén som städar en driva av tång med en mängd plastskräp nära gåsboet. Hon försöker få upp de allra minsta plastbitarna för att inte fåglarna ska äta upp dem. 

Dokumenterar tillståndet

Lilian bor i Ödsmål och har alltid varit miljömedveten och när hon hörde talas om föreningen gick hon med. Lilian fotograferar och dokumenterar tillståndet på öarna och lägger ut materialet på föreningens hemsida. 

– Ibland hittar vi även döda fåglar som trasslat in sig i plasten. Jag har också varit med om en huggorm som var helt intrasslad i nylonsnören. Det gick inte att rädda den för den högg vilt omkring sig.

Klipporna håller sakta på att värmas upp och gänget samlas för en välbehövlig lunchrast. Massäckarna dukas fram och samtalen avlöser varandra på de solvarma klipporna med havet och småöar som utsikt.

– Det är därför vi tycker om detta så mycket, berättar Arne Svensson som flyttade till Tjörn för sex år sedan med sin fru Lisbeth. Det är ett bra sätt att lära känna människor på och ha det trevligt samtidigt som vi gör nytta. Sedan är det ju en fantastisk natur att gå runt i. Förra året städade vi 38 dagar med föreningen.

Plasten är ett av världens stora problem idag. Fiskar, fåglar och däggdjur äter upp de små plastbitarna och trasslar in sig i skräpet och går en kvalfull död till mötes. Med tiden sönderfaller plasten till mikroplaster som nu finns överallt, i vårt dricksvatten och i våra kroppar. Ingen kunskap finns hur mikroplasterna påverkar oss. 

– Det faller på vår lott att ta upp all denna skit, säger Stefan. Vi tänker hålla på så länge att kusten blir helt ren. Tillsammans med kustkommunerna, näringslivet och allmänheten är det möjligt att genomföra detta. Samtidigt gäller det att stoppa plasten innan den hamnar i naturen. En del av plasten som hamnar här i skärgården blåser ner i havet från kustnära soptippar i England till exempel. Enda lösningen är ju att använda mycket mindre plast än vi gör idag.

Strandstädandet har nu spridit sig ordentligt. Kustkommunerna har numer egna städpatruller och många byar längs kusterna arrangerar städdagar. 

– Alla dessa krafter behövs för att vi ska klara av denna stora uppgift, betonar Stefan.

865 sopsäckar

Förra året samlade Föreningen Strandstädarna ihop 865 sopsäckar med plast och lika mycket annat skräp som plaströr, plastbackar, bildäck och halva båtar.

– Det är en enorm skillnad på en ostädad ö och en städad, säger Stefan. Faktum är att där vi varit ett flertal gånger och städat börjar det se riktigt bra ut. Men det flyter hela tiden iland mer skräp så vi måste komma tillbaka hela tiden. Sedan finns det vissa vikar där skräpet ligger i meterdjupa lager som det kommer att ta lång tid att rensa.

En av dessa vikar ligger på Lyrön precis söder om Orust. Viken som går in mellan klipporna bildar en liten sjö längre in som är fylld av skräp och plast. Tillsammans med Tjörns kommuns städlag fick föreningen ihop bortåt 100 säckar på några dagar. Men det ligger massor kvar i sjön som väntar på att städas upp.

– Frågan är om vi verkligen behöver alla engångssaker som vi städar upp, undrar strandstädaren Ingela Stinasdotter som gick med i föreningen när den startade. 

Ingela jobbade i 23 år på Borealis Polyeten i Stenungsund som tillverkar plast av olja.

– Det är höjden av ironi. Efter alla år på plastfabriken sitter jag nu och plockar upp plastskräp på öarna.

Vill du veta mer om föreningen gå in på http://strandstadarna.se