• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • 10 goda råd om växter som sprider sig

    De både överraskar och irriterar, de där växterna som självsår sig och dyker upp där man tänkt sig något helt annat. Men bejakar man dessa tåliga och vackra blommor kan man få en tidlös och magisk trädgård med härliga kontraster. Läs våra tio goda råd kring växter som sprider sig och prova du också!

    10 goda råd om växter som sprider sig
    Kungsljus av olika slag är bra på att hoppa runt i trädgården och bli fler för varje år.

    Antingen kan man reta sig på växter som sprider sig eller så kan man använda sig av dem och skapa en magisk känsla i trädgården. Låta dem fylla ut lediga platser i rabatten, mjuka upp kanter vid stenläggningar eller sakta dansa ut från trädgården som ett penseldrag som blir allt mattare. Prästkragar, stora blåklockor, vallmo och aklejor får ihop trädgården till en helhet genom att återkomma lite här och var, skapa igenkänning och lugn. 

    Vilka är dina bästa trädgårdskompisar bland dessa enkla stöttepelare som så gärna vill vara med? Är det en näva som klänger sig upp längs sidan på en gammalträbänk och in mellan spjälorna i ryggen? En gräsmatta full av tusensköna? Eller är det mossiga stenmurar med fång av ormbunkar intill?

    Ja, självsådderna kan faktiskt vara en genväg till att skapa en tidlös känsla. En känsla av att kliva in i en egen värld där vardagens krav lämnas utanför. Som att hitta något bortglömt. Fast något bortglömt är det såklart inte tal om. För det krävs en omsorgsfull hand som tar bort och lägger till så att det blir så där alldeles, alldeles underbart.

    1. Välj med omsorg

    De självsådda växterna kan vara riktiga överlevare så välj dem med omsorg, sådana som du verkligen gillar och som förgyller din trädgård. Blommor som gör dig glad. Det kan vara annueller (ettåriga), bienner (tvååriga) eller perenner (fleråriga). Ta bort dem där du inte vill ha dem eller flytta dem till ett bättre ställe. Kanske vill du inte ha hela grusgången full med små plantor av lavendel, vallmo, jätteverbena, bolltistel eller praktröllika. Men tänk vilken skattkammare att ösa ur!

    Prästkragar, aklejor och fingerborgsblommor har tagit plats i rabatten. Många växter självsår sig i grus, så när man krattar grusgången kan man hålla utkik efter fröplantor.

    Låter man växter sprida sig har man mycket att göra buketter av. Här har krollilja, praktröllika, stor blåklocka och ormbunke fått vara med i kruset.

    2. Börja med några fröpåsar …

    Allt du behöver göra är att köpa några fröpåsar eller plantor och prova. Sedan är det inte du som är chef. Du kan bara välja sorter som vanligen sprider sig. Testa något som tilltalar dig, i färg, form och stil, något som passar in i just din trädgård. Du ska se att växterna hittar skrymslen där man vanligen inte planterar något eftersom det knappt finns plats att gräva där. Som violer, grusnejlika och blåklocka i kullerstenen.

    Ibland hjälper fåglarna till med spridandet av växter, som med solrosor. Eller så dyker de upp där man har matat fåglarna.

    Om man har praktröllika intill en grusgång är det lätt att få extra plantor som man sedan kan flytta dit man vill ha dem.

    3. Förväxlas lätt med ogräs

    Tänk på att många växter ser helt oansenliga ut precis när de sticker upp ur jorden. De kan lätt förväxlas med ogräs, så det gäller att vara varsam och att lära sig hur de ser ut i sina första stadier. Ogräs vill man ju ta bort tidigt så det kan vara lite klurigt, men du lär dig snart. Pärlhyacinter ser till exempel ut som grässtrån i början, så det gäller att inte gå för snabbt fram i rensningen.

    Lavendel självsår sig gärna i grus, liksom praktröllika och vallmo.

    Prästkragarna och pionerna omfamnar stolen.

    4. Imitera naturen

    Uppmuntra växter som sprider sig eller imitera, det vill säga så eller plantera växter på ett sätt så att de ser självsådda ut. Det gäller även lökväxter. Sprid ut lökar i klungor och komplettera med några enstaka mitt i en gång eller bortom en rabatt, som att de hoppat ur. Likt en solros som fåglarna sått. Studera hur det ser ut på en ödetomt. Där letar sig växterna ofta ut i naturen och slår följe med det vilda, som krolliljor i skogsbrynet.

    Lupiner kan lätt ta för stor plats i rabatten, men i utkanten av trädgården är de underbara med sitt kraftfulla växtsätt och sina häftiga färger.

    Vi får inte glömma vårblommor som scilla, pärlhyacinter och vårstjärna som kan bilda rena mattor av blomster.

    5. Snyggast i en fast struktur

    Självsådder gör sig allra bäst i en trädgård med fast struktur, ett skelett som håller ihop trädgården. Tänk grindar, portaler, murar, terrasser och trappor. Men även statyer, vackra urnor och formklippta vintergröna växter. Tänk perspektiv, nivåer och volymer! Då kommer växterna som hittat egna platser in och mjukar upp och döljer det strikta och det är i det mötet som magin uppstår.

    Aklejor hittar ofta nya platser i trädgården, särskilt de enklare sorterna.

    I den här trädgården är det aklejruta och präst-kragar som tar alla lediga platser. Lite senare får de även sällskap av stor blåklocka.

    6. Gratis – men oberäkneliga

    Hur ofta har man själv råd att köpa massor av plantor av samma sort? Här får du dem gratis och de har redan visat att de trivs på platsen. De kan få bilda färgstråk på ställen där du inte har anlagt något ännu. Tänk lupiner som sakta drar sig bort från trädgården i ett blått stråk. Fast det är inte säkert att
    de kommer upp på samma ställe år efter år. Då kanske festen har flyttats någon annanstans. 

    Fingerborgsblommorna hittar också egna platser.

    Mycket av samma sort gör det lätt att tillverka kransar, girlanger och andra blomsterarrangemang som hör olika högtider till, som midsommar.

    7. Lita på naturen!

    Visst kan du vara duktig på att komponera rabatter, men självsådderna hittar nya kombinationer som du kanske inte hade kommit på själv. Var öppen för det! Och blir det ändå fel är det bara att ta bort dem eller flytta plantan till ett annat ställe. Detta är ofta anspråkslösa växter med ett lite vildare utseende. Därför kan de smyga in lite varstans i trädgården utan att det känns överlastat. Det vilda skapar skön kontrast mot det mer formfasta, som känslan av ett hundkäx vid en klippt kon av idegran. Sådant kan man se i engelska trädgårdar. Där vet de hur man skapar magi. 

    Ormbunkar bäddar in trappan till verandan, lite som ett trollandskap.

    Krolliljor trivs på kalkrik mark. Ibland kan man se dem dansa iväg upp i skogsbrynet tillsammans med hundkäx.

    8. Rensa inte för snabbt!

    Var lite avvaktande och se vad som kommer upp innan du rensar bort allt som du inte har planterat själv. Kanske kan det tillföra något? Vilka växter som själva vill föröka sig hos dig beror mycket på platsen, vilka förutsättningar som finns i just din trädgård, om det är sandjord eller lerjord och så vidare.

    I gruset dyker det upp mängder av fröplantor, mest av praktröllika och bolltistel men även nepeta.

    Här har trädgårdsägaren spridit frön och skapat en krolliljeäng på tomten. Du må tro att det är underbart vackert där i juli.

    9. Välj tidlösa växter

    Är du ute efter den där tidlösa känslan? Välj växter som bär den med sig – en del gör faktiskt det. Kanske för att de har odlats länge, som buxbom, idegran, fruktträd, hassel, murgröna, krolliljor, aklejor, fingerborgsblommor, pingst-liljor, stockros och höstaster, men även vildare växter som smörblommor och vallmo. Tänk efter från början hur det kan se ut när en växt stått väldigt länge på sin plats och går ut lite över gången eller hänger ner över muren. Odla växter i stora sjok och låt dem återkomma på flera ställen i trädgården.

    Några aklejor har kilat in sig mellan rosenbusken och grusgången.

    Vallmo kan man hjälpa på traven genom att strö ut frön på hösten.

    10. Strössla på hösten

    De bästa "självspridarna" är de som frösår sig frikostigt utan att konkurrera ut andra växter. De är lätta att dra upp om de tittar fram där du inte vill ha dem. De som sprider sig över trädgården med en otvungen ledighet som är svår att efterhärma och som inte skapar stora hål efter sig om man tar bort dem, som prästkragar och stockrosor. Själv hjälper jag dem på hösten och tar lite frön av vallmo, krollilja, kungsljus och stockros och "strösslar" ut lite här och var.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!