Botham Jean var trött. Arbetet som revisor på den välansedda revisionsbyrån i Dallas ställde hårda krav och arbetsdagarna var ofta långa. Men han klagade inte. Han var född på den västindiska ön Saint Lucia och hade bott i USA i några år. Han var stolt över det han vid 26 års ålder hade åstadkommit i sitt nya hemland. Med sin framgångsrika karriär i USA var Botham familjens stolthet.
Torsdagskvällen den 6 september 2018 hade han bestämt att han skulle koppla av hemma i sin lägenhet på fjärde våningen i hyresfastigheten i stadsdelen South Side. Han skulle titta på fotboll på tv och äta pizza och glass. Tvätthögen kunde vänta till helgen och den lediga lördagen.
Strax efter tio samma kväll hade polisen Amber Guyger avslutat ett långt arbetspass. Amber bodde i samma hyreshus som Botham, i lägenheten direkt under honom.
Hon var trött men blev glad när mobilen plingade till. Det var hennes kollega, polismannen Martin Rivera, som hade skickat ett flörtigt sms. Amber log för sig själv när hon läste Martins ord. De trivdes bra tillsammans och hon hade en förhoppning om att det kunde bli något mellan dem. Småleende knappade hon in ett svar samtidigt som hon gick uppför trapporna i huset där hon bodde.
När Amber stannade till vid det hon trodde var hennes lägenhet märkte hon till sin förvåning att dörren var olåst. Med en lätt puff med nyckeln gled dörren upp. Amber grep tag i sin tjänstepistol, övertygad om att en inbrottstjuv tagit sig in. En storvuxen man reste sig ur soffan och kom emot henne.
– Upp med händerna! ropade hon.
Han svarade något, men Amber hann inte uppfatta vad förrän hon hade avfyrat två skott. Mannen framför henne segnade ner.
Fel lägenhet
Förskräckt såg Amber sig omkring och noterade att bostaden inte såg ut som den brukade. Den livrädda polisen insåg att hon hade gått en våning för högt upp och befann sig i en främmande lägenhet.
Hon försökte stoppa det häftiga blodflödet från skottsåret men övergick sedan till att ringa larmnumret och begärde hjälp av polis och ambulans från sin mobil.
– Jag trodde att jag var i min lägenhet. Jag sköt någon! skrek Amber hysteriskt till larmoperatören.
– Jag kommer att förlora mitt jobb. Jag trodde att jag var på tredje våningen, jag trodde att jag var i min lägenhet, fortsatte hon.
Telefonsamtalet pågick i drygt fem minuter innan polis och strax därpå ambulanspersonal fanns på plats. Under tiden vankade Amber fram och tillbaka, samtidigt som hon uppmanade den skottskadade mannen att inte ge upp.
– Jag är så oerhört ledsen. Försvinn inte, jag är så oerhört ledsen, upprepade hon.
Men det var först när ambulanspersonalen kom till platsen som någon på allvar försökte stoppa blodflödet och rädda den skottskadade mannen. Han fördes i ilfart till sjukhus, men där kunde läkarna snart konstatera att den unge mannen avlidit.
Massiv uppståndelse
Händelsen väckte stor uppmärksamhet, inte minst eftersom Botham hade befunnit sig obeväpnad i sitt eget hem när han sköts. Det väckte vrede att den döde var svart och att den som avlossat skottet var vit. Många ansåg det som ytterligare ett exempel på att svarta inte kan känna sig säkra någonstans.
Amber stängdes omedelbart av från sin tjänst och avskedades några veckor senare.
Många hade misstänkt att Amber och Botham känt varandra och att skottet inte alls avlossats av misstag. Under rättegången visade polisutredningen att det inte fanns något stöd för att de varit annat än ytligt bekanta grannar som hälsat på varandra när de träffats i trappan.
Under alla rättegångsdag-arna satt hela Bothams familj på åhörarplats, fortfarande i chock över att den välartade sonen och brodern var död.
I sina anföranden hävdade försvarsadvokaterna att fastigheten var byggd på ett sätt som gjorde att det var lätt för människor att ta fel på var i byggnaden de befann sig.
Åklagaren menade å sin sida att den åtalade var polis och i och med det var tränad i att notera detaljer. Han påpekade att få skulle ha missat den röda dörrmatta som Botham lagt utanför sin dörr. Den borde
ha fått henne att inse att hon inte befann sig utanför sin lägenhet.
Åklagaren menade också att Amber i samtalet med larmoperatören hade talat mer om sig själv, om att hon skulle förlora jobbet, istället för att ägna sig åt att hjälpa mannen hon hade skottskadat.
– Varför ringde du inte efter polis innan du agerade? Om du ringt hade du haft hjälp av andra poliser inom några minuter, påpekade åklagaren.
Blev förlåten
När den massmedialt uppmärksammade rättegången var till ända drog sig juryn undan för att överlägga. Den 1 oktober 2019 föll domen. Juryn var enig i sitt beslut där de framhöll att det inte rådde
någon tvekan om att Amber Guyger mördat Botham Jean men att hon begått brottet utan uppsåt.
Straffet, tio års fängelse, fick många att lyfta på ögonbrynen eftersom det ansågs lågt med delstatens och amerikanska mått mätt.
Bothams lillebror, Brandt Jean, förvånade många efter det att domen fallit då han gavs tillfälle att kommentera domslutet inne i rättegångssalen.
Han vände sig direkt till Amber Guyger.
– Om du är uppriktigt ledsen över vad du har gjort, då förlåter jag dig, sa han och bad domaren om tillstånd att få krama om kvinnan som hade dödat hans storebror.
Domaren gav sin välsignelse och de båda föll gråtande i varandras armar. Strax därpå fördes Amber Guyger bort av häktespersonalen för att börja avtjäna sitt straff.
