Intresset för gamla ruckel ökar

En av kvinnorna bakom fenomenet är Karin Torstensson. Hon började kartlägga ödehusen i sin kommun och hon har själv renoverat ett hus från grunden.

Man kan säga att allt började i Falkenberg. Det var här som landsbygdsutvecklaren Karin Torstensson och hennes kollega Jennifer Olofsson bestämde sig för att ta reda på hur många ödehus det fanns i kommunen.

– Vi hittade 1 300 hus som stod obebodda. En del var visserligen sommarstugor eftersom vi gjorde kartläggningen efter kriteriet att ingen skulle vara folkbokförd på adressen, berättar Karin för Hemmets Journal.

Av de obebodda husen kunde 45 frigöras och de är nu uthyrda, ett av dem har sålts till Emilia Lindholm som ni kan läsa om här.

I takt med att arbetet med att hitta gamla ödehus uppmärksammats i massmedia har intresset för att köpa eller hyra dem växt lavinartat.

Efterfrågan är så stor att Falkenberg i dag har en kö på 125 personer som vill köpa ett renoveringsobjekt. 

Man kan med fog säga att det är en ödehustrend som startats av Karin och hennes kollegor.

– Så är det nog och det känns fantastiskt, säger hon med ett skratt. Vi har märkt att det finns ett intresse bland många för att flytta ut på landet och leva mer hållbart. Det handlar om att de vill ha en bättre uppväxtmiljö för barnen och, om de kan, jobba hemifrån.

Behov av service

Kartläggningen började som ett projekt inom Falkenbergs kommun för hur man skulle få fler att vilja bo på landsbygden.

– Vi undersökte vilket som kom först – servicen på landsbygden eller de boende – och då kom vi snabbt fram till att om det inte är någon som bor på landsbygden finns det inte heller något behov av service.

För att få fler att flytta ut till de mindre samhällena behövdes bostäder och då kläcktes idén om att inventera hur många hus som stod obebodda.

– Idén med en kartläggning av obebodda hus fick vi vid ett studiebesök i Örnsköldsvik, men där hade man inte gjort så mycket av det. Vi bestämde oss för att göra en på vårt vis.

Nu sprider sig intresset för kartläggningar av ödehus från kommun till kommun runt om i Sverige. Bland de som startat, eller som kommer att starta, inventeringar finns bland annat Pajala, Övertorneå, Storuman, Skellefteå, Örnsköldsvik, Sollefteå, Örebro, Strängnäs, Grästorp, Hylte och Oskarshamn.

Karin har själv erfarenhet av att renovera gamla hus.

– Ja, jag köpte för några år sedan ett ruckel i Krogsered som ligger i nordvästra hörnet av kommunen som jag har renoverat, berättar hon.

Det huset har hon hyrt ut och hon bor i dag själv på en gård i Okome.

– Jag kan faktiskt se Emilias hus från min gård så jag följer deras renoveringsarbete, säger hon med ett leende.

Hur många finns det?

Det finns ingen exakt uppgift på hur många ödehus det finns i Sverige, men det finns olika metoder att uppskatta antalet.

Enligt SCB:s statistik från 2018 fanns det då knappt 4,7 miljoner hushåll i Sverige samtidigt som det fanns 4,9 miljoner bostäder. Enligt det sättet att räkna skulle det alltså finnas 200 000 tomma bostäder.

Men en stor del av dem används som övernattningslägenheter, kontor, studentrum eller fritidshus. 

Ett annat sätt att räkna är Lantmäteriets förteckning över hus där inget ändrats i fastighetsregistret sedan 1950. Enligt den definitionen skulle det finnas 847 ödehus över hela landet, men det anses vara alldeles för lite.

Störst andel tomma hus tros finnas i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

 

Scroll to Top