1. Varför blommar inte ökenrosen?
Svar: Ökenros Adenium obesum härstammar från ett ökenliknande klimat i de tropiska delarna av den afrikanska kontinenten, där det är soligt och öppet. Den är alltså anpassat för att klara starkt solljus och torrperioder. För att växten ska trivas, och blomma, ska man alltså placera den i det soligaste fönstret man har. Allra helst vill den stå i söderläge. Då brukar den regelbundet bli helt översållad med blommor. Vattna igenom jorden men låt den torka upp helt innan nästa vattning. Ökenrosen ogillar blöt jord.
2. Är det bra att gödsla med aska?
Svar: Aska från vedeldning i öppen spis eller vedspis innehåller kalium, kalcium, fosfor och olika spårämnen och blir ett bra komplement till annat gödsel. En planta behöver kalium för vattenbalans och fotosyntes, samt för att förbereda sin vintervila. Kalcium används för cellernas uppbyggnad. Fosfor är ett viktigt ämne för att binda solenergi vid fotosyntesen men också för att bilda nya celler. Däremot innehåller askan inget kväve, som stimulerar tillväxt, eftersom ämnet försvinner vid eldningen. Däremot ska man vara noga med vad det är man stoppar in i brasan, så att virket inte innehåller några tungmetaller. För säkerhets skull bör man undvika att strö askan i grönsakslandet. Däremot är aska bra för att få rosorna att blomma rikligare och för bättre skördar på bärbuskar och fruktträd. Vedaska har ett högt pH-värde, det vill säga är kemiskt basisk, och man ska inte ge det till surjordsväxter, som amerikanska blåbär eller rododendron.
3. Kan löken stå kvar ute?
Svar: Tofslilja Eucomis comosa säljs som lök på våren och det finns flera namnsorter med lite olika färg på blommorna.
Enklast är att sätta lökarna i en kruka som får stå ute under sommarhalvåret, men man kan också plantera dem direkt i rabatten. Växten är däremot inte härdig utan man måste ta in den innan första frosten på hösten. Odlar man i kruka är det bara att ställa in den på en frostfri plats och låta lökarna gå i vila. Vattna ytterst sparsamt, nästan inte alls, när bladen har vissnat ner. När man ställer ut krukan på våren, när risken för nattfrost är över, brukar det inte dröja länge förrän tofsliljan spirar på nytt.
4. Varför vissnar dillen?
Svar: Dill kan vara lite kinkig och är inte jorden lucker och mullrik kan det vara bättre att odla den i odlingslådor fyllda med planteringsjord. I kompakt jord gynnas svampar, och då kan dill drabbas av så kallad rothalsröta eller groddbrand, som hämmar plantornas tillväxt. Först blir dillen gulfärgad för att sedan bli mer rödaktig för att slutligen vissna ner. Samma sak man ske om man inte byter plats på dillen år från år. Låter man dill växa på samma ställe flera år i rad gynnas svamparna. Man rekommenderar fyrårig växtföljd, det vill säga bara odlar dill på ett visst ställe vart fjärde år.
5. Hur blir jag av med sköldlössen?
Svar: Just sköldlöss är knepigare att bli av med än andra löss just för att de har skyddande sköldar som gör det svårare för så kallade växtvårdsmedel att tränga in. Det kan också vara svårt att upptäcka angreppet i tid och man ser det i regel först när blad och grenar har blivit kladdiga av den sockerhaltiga avföringen. Men lössen går att bekämpa om man är tålmodig. Det första man gör är att sätta växten i karantän, det vill säga plocka undan den angripna växten så snart man upptäcker ett lusangrepp. Då kan man förhoppningsvis stoppa lössen från att sprida sig till omgivande plantor. Gnugga sedan bort alla synliga sköldlöss med såplösning (0,5 dl såpa till 1 liter vatten). Spruta därefter hela växten noggrant med såpspritlösning (0.2 dl såpa och 0.1 dl T-röd i 1 l vatten). Det är viktigt att lösningen innehåller alkohol för att medlet ska kunna tränga in under sköldarna. Därefter upprepar man besprutningen 5-6 gånger med 7-10 dagars mellanrum. Tänk på att också torka av i fönstret där växten har stått.
6. Vad är det för fläckar på päronbladet?
Svar: Fläckarna orsakas av päronrost som är ett ganska vanligt angrepp på päronträd. Tidigt på sommaren ser man gula fläckar på bladens ovansida som längre fram på sommaren övergår i orange, ofta med svarta prickar. Under augusti till september kommer kuddlika utskott, som sprider sporer, på bladens undersida. Detta är en ganska vanlig svampsjukdom på päronträd och det är svårt att göra något åt problemet. Med tiden försvagas trädet och ger sämre skörd, för att så småningom dö. Päronrost värdväxlar mellan päron på sommaren och enar under vintern, som då får så kallad gelérost. Enar som är mest mottagliga är bland annat sorter av kinesisk en Juniperus chinensis, trädgårdsen Juniperus × pfitzeriana och sävenbom Juniperus sabina. Det bör inte finnas någon en närmare än 400 meter. Observera att vår vilda en inte är någon värd för päronrost. Plocka bort angripna blad direkt och släng dem i soporna (ej i komposten). Plantera inte någon av de mottagliga enarna tillsammans med päron i trädgården. Observera att vår vilda svenska en inte är värdväxt för päronrost.
7. Hjälp, hur blir jag av med parksliden?
Svar: Parkslide Reynoutria japonica är en kraftigväxande perenn som kan vara ett gissel att bli av med – i alla fall i en stor del av Sverige. Längst i norr beter den sig inte invasivt utan är mer beskedlig och många uppskattar den som en härdigare ersättare för bambu. Samma sak om jorden är mager och torr. Då blir den också mer beskedlig. Växten blir ett par meter hög och har ett kraftigt rotsystem. Om man försöker gräva bort den kan minsta lilla bit som blir kvar växa upp till nya plantor. Det mest effektiva är att täcka platsen, med en kraftig markduk som stänger ute allt ljus. Stänger man ute ljuset sker ingen fotosyntes och parksliden kommer att svälta ihjäl, men det tar tid. Låt därför duken ligga kvar under några säsonger för att vara säker på att plantan verkligen har dött. Man kan också anlägga gräsmatta just där parkslide växter. Om man regelbundet klipper av alla gröna skott som tittar upp kommer man på sikt att trötta ut växten. Eventuella skott som dyker upp utanför gräsmattan rycker man upp för hand.
8. Skadar myrorna pionen?
Svar: Man ser ofta små myror som besöker pionknoppar på väg att slå ut. Myrorna gör inte alls någon skada utan äter bara av den söta vätska som knopparna utsöndrar.
9. Hur sparar jag bägarrankan till nästa sommar?
Svar: Bägarranka Mandevilla sanderi en krukväxt, med flera meter långa rankor, som härstammar från Brasilien. Inomhus får den gärna stå aningen svalare än rumstemperatur men inte under 12 grader. Ställ växten i ett ljust fönster som vetter mot öster eller väster. Undvik ett söderfönster med full sol från april och fram tills det är dags att ställa ut bägarrankan på altanen. Under vintern när ljuset är svagare blir söderfönster utmärkt. Vattna så att jorden håller en lätt jämn fuktighet under sommarhalvåret.
10. Hur får jag min amaryllis att blomma på nytt?
Svar: Amaryllisen naturliga blomningstid är under vårvintern. Att den blommar till jul är för att odlarna driver fram dem som julblomma. För att få amaryllisen att blomma kylbehandlas löken i + 13 grader under tio veckor under sensommaren. När man sedan planterar den brukar det dröja 6-8 veckor (för vanliga, storblommiga sorter) innan den blommar. När man själv sparar amaryllislökar brukar de återfå sin naturliga årsrytm, det vill säga blomma tidig vår.
Gör så här: Efter blomningen klipp man bort stängeln, när den har vissnat ner, men låt alla gröna blad sitta kvar. Sköt om den som vilken krukväxt som helst, det vill säga vattna igenom krukan och låter jorden torka upp nästan helt och hållet innan nästa vattning. Ge den också näring i vattnet under vår och sommar. Låt gärna amaryllisen flytta ut under sommaren. Man kan till och med plantera den i en rabatt bara man kommer ihåg att ta in den innan frosten. Förvara löken svalt inomhus och sluta vattna så att bladen vissnar ner. Låt den stå så i cirka 10 veckor tills det är dags att plantera om amaryllisen och börja driva den på nytt.
