“Nu kan jag äntligen gå på toaletten igen!”

I flera år hade Sofia Holmer ont och var nedstämd på grund av ett oupptäckt framfall. Räddningen blev en noggrann läkare som ställde rätt diagnos och skickade henne på operation.

Sofia Holmer, 38, bor i natursköna Stallarholmen, strax utanför Strängnäs med sina tre barn. Innan Sofia drabbades av förlossningsskador levde hon ett aktivt liv med kickboxning och långa promenader med sina hundar. Men i 30-årsåldern efter sin första förlossning började hon känna obehag från underlivet. 

Sofia Holmer

Ålder: 38 år
Familj: Barnen Magne, 8, Signe, 3 och Sigrid, 1
Bor: Strängnäs
Gör: Arkeolog och ­barnpedagog

– Det kändes som jag helt saknade balans och smärtan i ryggen gav inte med sig. Jag kände mig konstant småfull och ostadig på benen.

Hon hade tagit i ordentligt när hon krystade fram sitt första barn.

– Då tänkte jag inte så mycket på att något hänt. Jag sprack mycket och blev ihopsydd. Men jag tänkte att smärtan går väl över.

Trots det kände hon efter några veckor att det var något som inte stod rätt till. Efterkontrollerna hos barnmorskan visade att allt såg bra ut. Sofia fick smärtstillande mot graviditetsrelaterad bäckensmärta och fick rådet att göra knipövningar.

Upprepade gånger sökte hon också hjälp hos en kiropraktor. Han konstaterade att hon hade en fog i bäckenet som hoppat två centimeter fel och rättade till det.

– Det hjälpte en tid tills jag lyfte tungt. Det kunder räcka att jag lyfte upp sonen på skötbordet eller barnvagnen in i bilen, så kom smärtan tillbaka.

Ständiga lyft

Inte blev det bättre av att hon arbetar som barnpedagog om dagarna med ständiga aktiviteter där lyft ingår.

Som liten pysslade Sofia mycket och i dag bygger hon minivärldar på fritiden i skalan 1:12. Hon gör även leksaker, smycken och mat, som minitårtor, semlor och köttbullar i cernitlera och stickar pyttesmå plagg med stickor som är tunna som knappnålar till barnens dockskåp.

Förebilder är Stig Lindbergs retrodesign och klassiska ljuslyktor från Kosta Boda. Om somrarna arbetar hon som guide på Birka och guidar turister bland fornlämningar från vikingatiden. Det fick hon ta en paus ifrån när dottern Signe kom till världen för tre år sedan och obehagen från underlivet förvärrades.

– Det var som en tyngdkänsla i underlivet, ungefär som om ett ägg höll på att ramla ut mellan benen och jag fick svårt att bajsa. Hur jag än tryckte kom inget ut. Jag gick ständigt runt och kände mig bajsnödig.
Inte förrän sex månader senare, på efterkontrollen, såg barnmorskan att hon var en aning lös i mellangården. Något som knipövningar skulle rätta till, trodde barnmorskan.

Men efter att Sofia födde sitt tredje barn, Sigrid, förra året blev besvären allt värre.

– Just det här med att gå och läcka hela tiden var jobbigt. Det kändes ofräscht och det påverkade sexlivet.

Sofia fick byta trosor flera gånger om dagen om hon inte använde trosskydd. Så fort hon skrattade, nös eller hostade läckte hon avföring. Att träna eller gå långa promenader var inte att tänka på. I februari i fjol, ett halvår efter den sista förlossningen, fick Sofia nog och sökte hjälp hos en privat gynekolog.

– Hon undersökte mig noga och konstaterade snabbt att både livmoder, urinrör och tarm hade sjunkit ner och att jag drabbats av ett bakre framfall samt att muskelfästet i bäckenet var av. “Jag bokar in dig på en operation”, sa hon. Jag tackade ja utan att tveka. Vilken lättnad det var att någon hittade felet.

Operationen gjordes i mars på Sophiahemmet i Stockholm.

– Allt gick jättebra. Jag fick narkos och en timme senare var operationen klar.

Gick jättebra

För att hålla framfallet på plats och tarmen på rätt sida fick Sofia en helt ny mellangård. Hon var sjukskriven i en månad. De första två veckorna var hon sängliggande med smärtstillande medicin, medan sambon tog hand om barnen. Hon hade blivit förvarnad om att operationen till en början kunde ge en del smärta.

– Det är klart att det känns när alla muskelfästen ska tillbaka på sin rätta plats och börja jobba igen. Jag sökte hjälp för att jag inte längre stod ut med att läcka avföring. Som bonus försvann också besvären med foglossningen.

Tre månader efter operationen är hon helt återställd och kan röra sig normalt. Alla muskelfästen i underlivet är på plats och därmed är lederna åter stabila. Den här sommaren mår Sofia så fantastiskt mycket bättre än hon gjort de åtta senaste åren.

– Smärtan i ryggen och tyngdkänslan i underlivet är helt borta. Jag är ute och går med hunden igen och kan lyfta och leka med barnen. Allt fungerar som det ska. Det är en sådan lättnad att kunna gå på toaletten normalt igen. Jag är gladare än på länge och väldigt lättad och nöjd.

Sofia menar att ingen kvinna ska behöva gå omkring med de besvär hon hade.

– Mitt råd är att inte vänta med att söka hjälp. Bit inte ihop som jag gjorde. Leta reda på en lösning. Man behöver inte stå ut med det här.

Hon rekommenderar alla med framfall att operera sig. Mycket skulle vara vunnet om fler vågade prata om problemen, eftersom de är så vanliga.

– Att muskelfästen går sönder när man fått barn är inget att skämmas för. Framfall borde vara lika naturligt att prata om som idrottsskador.

Scroll to Top