Det har gått 40 år sedan den sommardag när vår kung och hans blivande drottning den 19 juni 1976 sa ja till varandra i Storkyrkan i Stockholm.
Många år, men en sak är säker – var man med på den tiden, då minns man! Minns den speciella stämningen med lika mycket kärlek som högtidlighet i luften. 1200 gäster, varav sex kungahus och tre presidenter, hade kommit till Stockholm denna historiska dag. Oavsett vad man tyckte om kungahuset så var det här var vad man talade om i Sverige i juni 1976.
Det var inte så konstigt. Inte sedan kung Gustav IV Adolf den 31 oktober 1797, dagen före sin 19-årsdag, gifte sig med den 16-åriga prinsessan Fredrika av Baden hade en svensk regent gift sig i Sverige.
När vår nye kung, Carl XVI Gustaf, tillträdde 1973 hade svenskarna i generationer upplevt åldrade kungar. Nu hade vi fått en ung – bara 30 år – snygg, tidigare festglad regent. Och nu hade han funnit kärleken och därmed en drottning till Sveriges folk!
Kungen strålade
Och där kom de! Kungen i amiralsuniform, fröken Silvia Sommerlath i elfenbensvit klänning från Dior och drottning Josefinas kamédiadem och med en brudbukett bestående av orkidéer, doftrankor, liljekonvaljer och myrten.
Och man kunde nog säga att den nya drottningen var en sensation. Hon var inte bara det sötaste vi hade sett, hon hade också en spännande bakgrund. Lika delar tyska och brasilianska med en hel hög främmande språk med sig i bagaget. Med stor personlig charm och en bakgrund utan brister.
Ja, det blå blodet, det som gamle Gustaf VI Adolf tyckte var så viktigt, det saknades förstås men nu var det 1970-tal, moderna tider och man insåg att ett arbete som OS-värdinna kunde vara en utmärkt bakgrund för en drottning.
Och det var alldeles uppenbart att kungen var kär. Det strålade om honom och redan när förlovningen eklaterades den 12 maj samma år hade hela svenska folket kunnat konstatera att han och Silvia knappt kunde slita ögonen från varandra. Paret hade lekt katt och råtta med pressen i flera år, nu kunde de visa sin kärlek. Inte konstigt att bröllopskyssen blev historiens tidigaste – den klarades av före vigseln!
Barn och barnbarn kom
Efter vigseln färdades brudparet i kortege genom ett Stockholm där gatorna kantades av människor. På Skeppsholmen gick paret ombord på den kungliga slupen Vasaorden som tog det nya kungaparet över Strömmen till Logårdstrappan på Skeppsbron.
Tusentals tåligt väntande stockholmare väntade på Norrbro på att få se det nya kungaparet. Det hade varit 19 grader och uppehåll, men nu föll de första regndropparna. Det tänkte förmodligen ingen på för nu steg kung Carl Gustaf och drottning Silvia komma ut på balkongen.
Ja, hon var vår drottning nu, men när kungen skulle hålla tal sa han lite förvirrat stapplande, inte riktigt sammanhängande, men rakt ur hjärtat:
– Vi känner… det alldeles underbart – jag talar för min fru…
Och frun, hon bara skrattade denna lyckliga dag.
Ja, och nu har det gått svindlande 40 år och varje svensk kan familjens historia. Den om förstfödda Victoria, Carl Philip, kronprins undersina första knappt åtta månader innan Sverige införde kvinnlig tronföljd. Ja, och så då minstingen Madeleine. Vi har följt dem genom skolår, fester, romanser och bröllop under stort ståhej– alla tre. Och nu har de fått barn – alla tre!
Victorias bröllop firades på samma datum som föräldrarnas, i samma kyrka och hon bar samma brudkrona som sin mamma. I år firar hon och hennes Daniel sexårig bröllopsdag, fast det lär bli Sveriges kung och drottning som uppmärksammas mest.
Nu har det alltså blivit fem barnbarn för paret som gifte sig den där sommardagen för 40 år sedan.
Massmedias och svenska folkets fokus har till stor del flyttats över till barnen och deras familjer. Och vår kung, som mer än en gång låtit förstå att han inte är road av att leva sitt liv med pressen ständigt i hälarna, kan slippa lite av uppmärksamheten.
Fast en gång var det han som inför bröllopet hade gett besked om att största möjliga öppenhet skulle råda när det gällde hans bröllop.
Och när en pressfotograf ertappade honom med en lite tidig bröllopskyss, då bara log han. Men så var det också på mycket lycklig dag!
