Annons
Kalle Lind: ”Liksom provocerar lika mycket nu”
Kalle Lind: Min barndom var full av barn som skydde sina styvföräldrar
Kalle Lind: Den sanna historien om mormors jättelika papegoja
Kalle Lind: Det tog en ända med förskräckelse
Kalle Lind: Så mycket enklare det vore om jag bodde i Stockholm
Kalle Lind: I mitt nästa liv ska jag bli Siw Malmkvist
Kalle Lind: Det hela är bisarrt, men så är också mänskligheten
Kalle Lind: Mina älskade, osnutna odågor!
Kalle Lind: Jag kan inte tänka mig något vackrare och svenskare
Kalle Lind: Hur mäter och värderar man det som inte syns – men känns
Kalle Lind om resorna till Berlin: Jag jämför bilderna och ser mina egna årsringar
Kalle Lind: Kunden får betala pengar för att göra kockens jobb
Kalle Lind: Jag gjorde misstaget att fråga värden – så var han igång…
Kalle Lind: Det började i farmors kök eller i mormors tv-rum
Kalle Lind: Vi är män men identifierar oss med de barn vi en gång var
Kalle Lind: Sonen skickar sms-rim och mitt hjärta sväller upp
Kalle Lind: Vi älskar danskarna för allt de är – och som vi inte är
Kalle Lind: ”Vi äntrar bilen igen. Då kommer det. Utan pardon. Och utan påse”
Kalle Lind: Förtröstansfullt att se sin son röra sig så självklart i världen
Kalle Lind: ”Grannfejden är i full gång – nu ruvas det på hämnd”
Kalle Lind om gråtlåtar: ”Vad finns det för nöje i att bli ledsen?”
Kalle Lind: Själv blev jag kallad för Lukte-Karl på högstadiet
Kalle Lind: Det finns inget yrke som är med hedervärt än narrens
Kalle Lind: Jag gillar inte att kassörskan kommenterar mina inköp
Kalle Lind: Det finns inga som gör större intryck än principfasta tanter
Kalle Lind om skilsmässan: ”Plötsligt bor vi på var sitt håll. Hur blev det så?”
Kalle Lind: ”Vem äter skotte egentligen?” hörde jag dem hånskratta
Kalle Lind: ”Balle” och andra slappa slangord får mig att rodna
Kalle Lind: Så här i efterhand förstår jag att polisen blev misstänksam
