Vid sin andra utmattning gjorde Elisabet en stor förändring: ”Det blev avgörande för mig”

För sju år sedan blev Elisabet Hammaburg utbränd för första gången. Hon jobbade då ideellt som ekonomiansvarig för ett projekt inom scouterna och var mitt uppe i planeringen av ett internationellt jättescoutläger, ett så kallat jamboree, i Japan.

– Jag är en sådan person som tar mycket ansvar. När jag landade i Japan hade jag knappt sovit på en vecka och min hjärna funkade inte längre. Jag fick hjälp av en psykolog på plats, för jag klarade inte av att vara delaktig, säger Elisabet.

Hemma igen blev det sjukskrivning på halvtid under ett halvår från jobbet som planeringskoordinator på Malmö universitet.

– Jag förstod att jag behövde vila men jag skämdes över att jag som var expert på att planera, organisera och strukturera hade gått in i väggen. Jag berättade knappt något för mina kollegor om hur dåligt jag mådde.

Elisabet ville lära sig sluta stressa

Nästa krasch kom 2018. Att få fram lösningar på jobbet för att åtgärda den höga arbetsbelastningen hade dröjt alltför länge.

– Jag ville inte lära mig hantera mer stress, jag ville ju sluta stressa så förbannat.

Den här gången bestämde sig Elisabet för att hantera utmattningen på ett annat och bättre sätt, nu skulle hon vara öppen för sin omgivning med hur hon mådde. Det var ett medvetet beslut för att uppnå större acceptans och ett led i den processen var att starta ett Instagramkonto där hon ärligt skulle berätta om sina känslor.

Hon började också skriva om sina upplevelser, hon tog hjälp av en psykolog inriktad på psykodynamisk terapi och hon åkte till ett retreat för högkänsliga för att lära sig mer om känslohantering.

– Snart började jag se mina känslor som informationsbärare i stället för att fly från dem. Och det som blev avgörande för mig var att jag såg till att ge mig självmedkänsla för första gången. Att visa mig själv omsorg gjorde att jag vågade utmana mig i att vara mer sårbar. Självmedkännande är inte att klara av mer, det är att erkänna att något är jobbigt.

Den amerikanska professorn Brené Brown, mest känd för sina studier inom mänskliga kontakter, blev en viktig pusselbit för Elisabet. Browns böcker och föreläsningar (Ted talk) fick henne att inse vad det gör med en människa när hon döljer och kompenserar det hon inte vill att andra ska se.

Högpresterande blir ofta utmattade

Så småningom, efter att ha forskat i vad det verkligen var som hade hänt i hennes hjärna och kropp, landade Elisabet i känslan av att det är helt okej att inte alltid räcka till.

– Jag är ingen supermänniska och vill heller inte vara det. Det intressanta är att det ofta är högpresterande, duktiga och hjälpsamma personer som hamnar i utmattning.

För Elisabet har tillfrisknandet från utmattningarna varit en resa inåt, som att skala av lager på lager för att nå in till kärnan av sig själv. Hon kallar det för sin personliga inveckling, och den har lett henne till vetenskapliga och känslomässiga kunskaper och insikter om vad en utbrändhet verkligen är. Nu vill hon sprida sina erfarenheter till andra.

Elisabet har skrivit boken Förstå din utmattning (Lassbo förlag) där hon både berättar om hur hon själv gjorde för att läka – och presenterar vetenskapliga fakta om vad utmattningssyndrom är.

Det händer i kroppen vid en utmattning

I sin bok Förstå din utmattning förklarar Elisabet Hammaburg vad som händer i kroppen och hur man läker efter en utmattning.

Tänk dig att din kropp är ett företag. Då måste ekonomin fungera, annars kan det inte överleva. Nummer ett är att ha koll på utgifter och inkomster, för om utgifterna överstiger inkomsterna under en längre tid då går företaget i konkurs.

Alltså bör man skapa en budget. En budget är inte detsamma som statistik eftersom omvärlden ständigt förändras, halvvägs in på det nya året kan stora förändringar vara nödvändiga.

Ekonomichefen förutspår vad som ska hända och ser till att det finns resurser för att klara det.

Omvärldsbevakaren analyserar det som händer både i företaget och utanför.

Controllern hjälper till att fatta beslut.

Jämför nu företaget med din egen kropp: När ekonomichefen hela tiden beordrar MER ENERGI utsätts din hjärna för ett ökat påslag av stresshormonet kortisol.

Omvärldsbevakaren, alltså den del av hjärnan som är viktig för att öka din självmedvetenhet när du inte är fokuserad på en speciell uppgift utan dagdrömmer och vilar, måste få ekonomichefen att lyssna bättre.

Controllerns uppgift är att granska processerna i hjärnan för att uppnå balans – en kroppsbudget – och när det inte sker kan systemet kollapsa.

Boven i dramat, alltså kortisolet, ser till att ekonomichefen säkerställer mer energi i kroppen. Kortisolkarusellen är i gång, och den ska efter hand sluta snurra. MEN om karusellen går i gång igen och igen utan paus då kan den fastna i ”på-läget”. Då börjar kroppen sakta men säkert gå mot en utmattning.

Så kommer du tillbaka efter utbrändhet

Det mest grundläggande är att ta kontakt med sin kropp genom medveten andning. Det gäller att stärka kontakten mellan kroppen och hjärnan igen. Det kan låta enkelt, men när det inte går att komma upp ur sängen på morgonen på grund av en bedövande trötthet är det inte lätt att känna sig vänligt inställd till sin kropp.

Försök då landa i att kroppens reaktion är ett sätt att säkerställa din överlevnad. En kropp har många olika sätt att signalera till sin bärare att den inte mår bra, en del får hjärtinfarkt, andra blir utmattade.

Andetaget är speciellt eftersom det är en av få kroppsliga funktioner som kan regleras både omedvetet och medvetet. Vi andas ju hela tiden utan att vi ägnar många tankar åt det, men när vi gör oss medvetna om våra andetag kan vi ändra balansen i kroppen. Ett djupt andetag med fokus på utandningen talar om för omvärldsbevakararen att vi är lugna och det skickar en signal till ekonomichefen om att ta det lite lugnt.

Elisabet säger att hon har fått en viktig insikt:

– Jag har lärt mig bilden av att mina känslor speglar hur kroppsbudgeten är. Aktiverande känslor för mig är rädsla och ilska, som släpper ut mycket energi i kroppen. När jag känner mig trygg och säker behövs inte lika mycket energi.

Forskning om utmattning: kortisol kan skada nervcellerna

Sedan 2005 är utmattningssyndrom en diagnoskod i Sverige. Forskning har visat att hjärnans egen städarcell, immuncellen mikroglia, spelar en nyckelroll i de processer som skapar obehagskänslor och nedstämdhet i samband med inflammation i hjärnan. Numera vet forskare att långvarigt höga nivåer av stresshormonet kortisol kan orsaka skador på nervcellerna och det här kan vara en förklaring till varför depression och utmattningssyndrom ofta samvarierar.

Källa: Boken Förstå din utmattning av Elisabet Hammaburg