Viktor räddade sin pappa när blixten slog ner: “Jag försökte prata med honom men han svarade inte”

Det skulle bli en trevlig far och son-söndag med makrillfiske utanför Vinga för Ulf och Viktor. Men plötsligt kom ett oväntat oväder och på väg tillbaka mot land träffades båten av blixten. Ulf föll ihop livlös på durken …

Ulf och Viktor Rydberg

Ålder: 51 och 22 år.
Familj: Utöver pappa har Viktor mamma Ulrika, 49, och brodern Nils, 18.
Bor: I ett hus på Hisingen i Göteborg.
Gör: Ulf är automations­ingenjör och programmerar styrsystem. Viktor bygger ­elskåp där styrsystemen ska sitta. Båda arbetar på samma företag.

Junisöndagen i Göteborg var solig. En dag som gjord för makrillfiske tyckte Ulf Rydberg som bestämde att han runt lunchtid skulle ta båten ut till Vinga där han brukar fiska.

Han frågade sonen Viktor om han ville följa med. Viktor ville egentligen stanna hemma. Men så tänkte han att det var ett tag sedan han och pappa var ute och fiskade tillsammans.

– Okej, jag hänger med, svarade han.

Ett svar som några timmar senare var skillnaden mellan liv och död för Ulf när båten träffades av blixten …

– Viktor är en riktig hjälte, utan honom hade jag inte levt, säger Ulf och kramar om sin son.

Nu är Viktor en av de nominerade på Svenska hjältargalan.

Den skadade båten illustrerar vilken naturkraft som slog klorna i dem.

– Titta på ratten som jag höll i, det är inte mycket kvar av den, konstaterar Ulf som hade försäkrat sig om att inget oväder var i antågande innan han och Viktor gav sig ut.

De hade fått en makrill när Ulf såg en front som tornade upp sig men den var mil bort.

– Jag trodde den skulle lösas upp och försvinna, så brukar det vara.

I stället kom fronten närmare och den blå himlen blev kolsvart. Ulf såg ett par blixtar.

– Nä, här ska vi inte vara, insåg jag och vi packade ihop fiskeutrustningen för att köra tillbaka. Jag körde snabbare än jag brukar för att inte ovädret skulle komma ifatt oss. Jag såg en blixt söder om Vinga, några kilometer bort. Det är det sista jag minns av båtfärden …

Viktor räddade sin pappa när blixten slog ner:
Stora trästycken är borta på båtens ratt, där blixten slog ned.

Föll långsamt ihop

Viktor minns hur han plötsligt slungades fram och landade på durken i den sex och en halv meter långa båten. Samtidigt dog motorn.

– Jag satte mig upp, tittade mot himlen och frågade mig själv: Vad var det där? Sedan såg jag pappa som också satt på durken och tittade upp mot himlen. Jag försökte prata med honom men han svarade inte. I stället föll han långsamt ihop.

– Det var då jag förstod att vi träffats av blixten. Pappa andades inte och hade ingen puls.

Viktor ringde direkt 112.

– Jag hade telefonen liggande jämte mig samtidigt som jag började med hjärt- och lungräddning. Jag lärde mig det när jag gick på gymnasiet tre år tidigare och det satt i ryggraden.

Viktor stängde av alla känslor. Han agerade rationellt och mekaniskt, gjorde hjärtkompressionerna och blåste in luft via munnen metodiskt.

– Jag höll på med det i ungefär två minuter – då började pappa andas igen.

Som en mumie

Ulf levde men han var inte kontaktbar. Läget var fortfarande allvarligt och Viktor kontrollerade så att pappa verkligen fortsatte andas.

– Det tog ungefär åtta–nio minuter innan Kustbevakningen kom och tog över. Det var då alla känslorna kom i fatt mig med både panik och rädsla, berättar Viktor.

Snart kom också Sjöräddningen. En ambulanshelikopter skulle hämta Ulf men den startade inte. I stället kom den speciella ambulansbåt som finns i skärgården och det tog ungefär 15 minuter innan den nådde fastlandet. Därefter tog det bara fem minuter till Sahlgrenska sjukhuset.

– Det första minnet jag har är när jag vaknar till och känner att Kustbevakningen klipper upp mina kläder, berättar Ulf. De säger att jag har blivit träffad av blixten. Jag tänker: “Nä, det händer inte.” Nästa minne är från ambulansen på väg till sjukhuset. På sjukhuset flyttades jag mellan olika sängar innan jag hamnade i en röntgenmaskin. De bad mig hålla armarna stilla. Det gick inte, de bara fladdrade.

Viktor hade kommit undan med skrubbsår på knäna, spräckta trumhinnor och ett märke på högerhanden där troligtvis blixten gått in. Han fick dock stanna kvar på sjukhuset under natten för observation.

– Jag oroade mig mer för hur det hade gått för pappa, jag visste inte ens om han levde. Ett par timmar efter att vi kommit in fick jag besked att han i alla fall var utom livsfara och det kändes otroligt skönt. Men vi låg på olika avdelningar och kunde därför inte träffas på grund av restriktionerna kring covid-19.

Ulf hade fått svåra skador eftersom blixten gått in genom höger hand, passerat genom hela överkroppen och ryggen, för att sedan gå ut genom vänster hand. Märken och brännskador stannade kvar flera veckor och han var bandagerad som en mumie.

– Smärtorna var fruktansvärda. Efter en och en halv vecka på Sahlgrenska sjukhuset flyttades jag till neurorehabiliteringskliniken i Högsbo. Där fick jag stanna i sex och en halv vecka innan jag fick komma hem.

Viktor räddade sin pappa när blixten slog ner:
Ulf ser fram emot att få båten lagad så han kan ge sig ut och fiska makrill igen men Viktor tror det dröjer innan han ger sig ut igen.

Många mardrömmar

Den första tiden kunde han bara ha telefonkontakt med Viktor. Två veckor efter olyckan kunde de äntligen ses på kliniken i Högsbo.

– Det var väldigt mycket känslor och tårar, säger de båda. Det blev en lång kram och egentligen behövde vi inte säga något, känslorna talade för sig själva.

– Jag är så fruktansvärt stolt och imponerad av Viktor, säger Ulf.

Han berättar att han fortfarande har svåra smärtor och får ta upp mot 30 tabletter om dagen, de flesta smärtstillande.

– Min högra trumhinna saknas. Den har antingen pulveriserats eller smält, så min hörsel är kraftigt nedsatt. Läkarna är skeptiska till att den kommer att läka själv. Samtidigt är jag tacksam för de insatser som Kustbevakningen, Sjöräddningen och sjukvården gjort för mig.

Hos Viktor har de psykiska spåren av händelsen varit värst.

– Jag har drömt mardrömmar om det som hände nästan varje natt och jag avskyr åskväder. Det dröjer nog innan jag åker ut på öppet hav igen, säger han.

Ulf ser dock fram emot att få ordning på båten igen och kunna ge sig ut till våren och fiska makrill.

– Risken att bli träffad av blixten under ett 80-årigt liv är 0,1 promille, har jag läst, säger Ulf. Det är klart att jag tycker att vi haft en fruktansvärd otur men samtidigt är jag enormt glad att jag lever. Tack vare Viktor, tillägger han.

Så gör du hjärt-lungräddning (HLR)

HLR görs genom bröstkompressioner (tryck på bröstkorgen) och inblåsningar.

Bröstkompressioner

  • Placera din ena handlov mitt på bröstbenet mellan bröstvårtorna, placera din andra hand ovanpå den andra.
  • Tryck ned bröst­korgen fem–sex cm i snabb takt (takten ska vara 100–120 tryck/minut).
  • Tryck 30 gånger.

Inblåsningar

  • Öppna luftvägen: Håll en hand på pannan, böj huvudet bakåt och lyft upp hakan med andra handens pek- och långfinger.
  • Knip om personens näsa, placera din mun tätt intill den drabbades och blås in luft tills bröst­korgen höjer sig.
  • Gör två inblåsningar. Gör därefter 30 kompressioner och sedan åter­igen två inblåsningar.
  • Fortsätt så tills hjälp anländer eller personen andas med normala andetag.

Svenska hjältar

Svenska hjältar-galan startades av Aftonbladet 2007. Tidningen skriver varje år om många vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet. Viktor är en av de nominerade i år. Bland de
nominerade utser en jury sex hjältar som prisas på Svenska hjältar-galan i december på Aftonbladet.se och TV4 den 17 december.

Scroll to Top