”Det enda som krävs är lite nyfikenhet”

Man behöver inte vara särskilt tekniskt kunnig, bara man är nyfiken, menar 87-åriga Astrid Pettersson. I höstas gick hon en kurs för surfsugna seniorer och nu har hon skaffat en alldeles egen surfplatta.

Astrid minns…

…alla dessa tekniska prylar

 

I dag talas det mycket om datorer och internet. Men under Astrids Petterssons levnadstid har en mängd andra tekniska uppfinningar sett dagens ljus – innovationer som fått stor betydelse för människors liv och vardag. Här är några exempel:

Kylskåpet

Ett kylskåp för hemmabruk visades på en utställning i Stockholm 1925, men apparaten blev vanligare i de svenska hemmen först efter andra världskriget.

– Vi fick vårt första kylskåp i början av 60-talet. Innan dess hissade man ner mjölken i brunnen, för att den skulle hålla sig kall.

 

Nylonstrumporna

På 1930-talet kom genombrottet för den syntetfiber som fick namnet nylon. Starkt som stål och tunt som spindelväv, sades det om nylonstrumporna.

– Visst var de tunna, men det gick ju maskor på dem som på alla andra strumpor.

 

Tvättmaskinen

I slutet av 1930-talet utvecklades den första helautomatiska hushållstvättmaskinen i USA. Men långt in på 1950-talet användes fortfarande bykgrytor och tvättbrädor till stortvätten i hemmet.

– Det var verkligen ett underverk när tvättmaskinen kom! Tänk, vad mycket tid man lade på att koka tvätt och gnugga den på tvättbräda.

 

 

Motorvägen

Tyskarna var först med sin autobahn. De svenska bilisterna fick sin första ”autostrada” 1953, en två mil lång sträcka mellan Lund och Malmö.

– Jag minns hur bekvämt det var, att åka på den nybyggda motorvägen till Malmö. Men när vi inte hade brådska, så tog vi hellre de mindre vägarna genom småbyarna – det var mycket vackrare.

 

Televisionen

Redan på 1800-talet väcktes idéer om att kunna sända bilder från ett ställe till ett annat. I mitten av 1950-talet började man sända tv i Sverige.

– Vi var bland de första som skaffade tv i byn. Jag minns att folk samlades hos oss för att se Kvitt eller Dubbelt (sändes för första gången i svensk television den 12 januari 1957). Själv sprang jag nog mest runt och serverade kaffe, men det var trevligt.

 

 

Elvisp

Vid 1900-talets början användes tunga elvispar för att bland mjölk och glass i de amerikanska mjölkbarerna. Men det skulle dröja flera decennier innan elvispen blev liten och bärbar.

– Jag fick min första elvisp i julklapp 1967. Det var fantastiskt. Plötsligt kunde man vispa, göra smet och potatismos utan att fresta på armarna. Jag har faktiskt fortfarande kvar samma elvisp – det kallar jag kvalité!

 

Mobiltelefonen

Till en början var mobiltelefonerna stora som resväskor och riktade sig till en exklusiv kundkrets. I dag är de i var mans ägo.

– Själv har jag haft mobil i fyra, fem år. Ibland tar jag med den när jag går ut, men jag använder den nästan inte alls.

Fakta

Surfplatta: En pekdator med avancerade funktioner och uppkoppling mot internet via trådlöst nätverk eller via mobiltelefonnätet. Surfplattor används för bland annat surfning på nätet (där av namnet), hantering av e-post, spel, musik och film samt läsning av e-böcker, tidningar och tidskrifter.

 

App: Förkortning av applikation. Program med specialfunktion för till exempel spel, tidnings- eller tidskriftsläsning eller andra nätverkstjänster. Appar laddas ned gratis eller mot betalning via internet.

KÄLLA: NE

 

Hade någon sagt till mig för ett år sedan, att jag skulle sitta vid köksbordet med en egen dator, så hade jag inte trott på det, säger Astrid Pettersson i Varberg.

 

Men mycket har hänt sedan i september, då hon hörde talas om Folkuniversitetets kurs, en surfplatte-kurs med allmän internetkunskap, som riktade sig till seniorer.

 

Astrid Pettersson, som knappt kommit i kontakt med surfplattor eller datorer tidigare, bestämde sig för att anmäla sitt intresse.

– Jag blev jätteglad när erbjudandet kom. Datorer finns ju överallt nuförtiden, så det kändes angeläget att hänga med. Och jag tänkte att jag nog inte var dummare än att det skulle lösa sig.

 

En fredagseftermiddag i höstas samlades tio deltagare, samtliga pensionärer i olika åldrar, i den gemensamma lokalen på trygghetsboendet där Astrid Pettersson har sin tvårumslägenhet.

– Jag var väldigt nyfiken på hur allt fungerade. Några i gruppen hade redan egen dator, men själv började jag verkligen från noll. Jag hade inte ens sett en surfplatta förut.

 

Skaffade egen

Under den första lektionen fick deltagarna lära sig att starta surfplattorna, och kursledaren Mikael Säwström gick igenom en del grundläggande funktioner. Allt eftersom veckorna gick byggdes kunskaperna på.

 

Deltagarna fick träning i att skicka e-post till varandra, ladda ner appar och låna e-böcker.

– Ibland hängde man med, andra gånger gick det inte alls. Men så är det ju med allting nytt.

 

För att inte riskera att glömma bort all sin nyvunna kunskap, bestämde sig Astrid för att skaffa en egen surfplatta. Efter att ha rådfrågat kursledaren om priser och abonnemang blev hon i november ägare till en splitterny liten surfplatta inslagen i klarrött tygfodral.

 

Nu har det gått några månader sedan kursen avslutades och Astrid har på egen hand, och med hjälp av en lånebok från biblioteket, försökt lära sig mer.

– Ja, jag har suttit och fifflat och grejat lite på egen hand. Kanske blir det en fortsättningskurs framöver, så att jag kan lära mig mer.

Hon knäpper igång den lilla platta datorn, som inte är större än en veckotidning, trycker några gånger på skärmen och konstaterar:

– Titta, nu har Anita, en av de andra kursdeltagarna, skickat ett mejl! Vad kul!

 

Mejlkontakt

Numera håller Astrid också mejlkontakt med sönerna, som bor i Skåne och i Värmland.

– Det är väldigt roligt, tycker jag. Det är så enkelt att skriva några rader.

 

Före pensioneringen arbetade Astrid i många år på Systembolaget, och hon har fortfarande ett stort intresse för viner. Genom datorn kan hon enkelt söka upp de olika ädla drycker hon vill läsa mer om. Hon kan också gå in på Sveriges Televisions hemsida och leta upp information om olika tv-program.

– Ja, när man tittar på Go’kväll, så nämner de ofta att det finns mer att hämta på deras hemsida. Och då är det ju bekvämt att kunna leta upp det på datorn. Men det finns ju så kolossalt mycket mer att utforska. Egentligen är det som en helt ny värld som öppnat sig. Det tycker jag faktiskt.

 

Nybörjare

Astrid betonar att hon fortfarande är nybörjare, och visst kan det ta lite tid att hitta rätt bland alla knappar och rutor, men intresset är det inget fel på. Hon passar på att fråga reporter och fotograf om webbadresser och mejlfunktioner.

 

Till de seniorer som är osäkra på om de vågar, eller har förmåga, att ta ett steg ut i den digitala världen, säger Astrid:

– Det är bara att sätta igång. Själv är jag inte alls särskilt teknisk av mig. Jag tillhör den gamla skolan, där kvinnorna gjorde sitt i hemmet, medan männen ofta skötte reparationer och fixade andra tekniska prylar. Men det enda som krävs är lite nyfikenhet – och det har jag!

 

Personligt

Namn: Astrid Pettersson.

Ålder: 87 år.

Bor: I lägenhet på trygghetsboendet Södertull i Varberg.

Gör: Är numera pensionär. Har arbetat på lantbruk, på gummifabrik och på Systembolaget.

Familj: Barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Intressen: Korsord, böcker, viner och numera datorer.

 

 

”Du kan göra så oändligt många saker med en surfplatta”

Mikael Säwström, datalärare på Folkuniversitetets surfplattekurs för seniorer.

Hur utbredd är datakunskapen bland deltagarna?

– Drygt hälften av deltagarna har haft lite förkunskap. Kanske köpte de en dator för femton år sedan, men tröttnade sedan och lät den stå. Andra har inte haft kontakt med datorer över huvud taget.

 

Kan du förstå att vissa känner sig tveksamma, och rentav är lite rädda, för den nya tekniken?

– Ja, många är nog nervösa i början. Det är en helt ny värld, och en del känner att de tvingas in i den, eftersom allt fler saker sker på nätet – som information och myndighetskontakter. Men dagens små surfplattor är betydligt enklare att hantera, än gårdagens stora apparater med tunga skärmar och en massa kablar. Surfplattan är nästan som en leksak, och samtidigt kan man göra så oändligt många saker med den; lösa korsord och sudoku, skicka mejl, ta bilder, söka på nätet.

 

Men är det verkligen nödvändigt för en äldre person att sätta sig in i allt detta nya?

– Om man förstår hur stor nytta man kan ha av den, så tror jag nog att man börjar betrakta det som ett användbart verktyg, i stället för en nödvändighet.

Annons
Scroll to Top