En härlig sida med jobbet som dagpappa är att få vara ute i naturen med barnen så mycket som möjligt, tycker Peter.
Det är full fart i trädgården där Peter Carlström håller koll på åtta småttingar. Nyligen bröt han foten men trots stödskenan håller han i stort sett samma tempo som minstingarna.
– Men det är svårt att sätta sig på huk, säger han med en grimas när han böjer sig ned för att plocka upp en liten tjej som snubblat och behöver tröst.
Runt omkring honom springer några småkillar och leker högljudda lekar medan andra passar på att testa de olika gåcyklarna.
Peter menar att det som gör jobbet så roligt är att han får tampas med barn hela dagarna. Själv har han två egna barn som är fyra respektive elva år gamla, så vanan och handlaget sitter i ryggmärgen.
– Hade du frågat mig för några år sedan om jag ville arbeta i barnomsorgen hade jag sagt nej, det var ett yrkesval som inte fanns i min sinnevärld. Men nu kan jag inte tänka mig ett bättre arbete, säger han och tillägger att det finns hur mycket jobb som helst.
Står på kö
Stora barnkullar och en stabil efterfrågan på barnomsorgstjänster gör att det på flera orter råder brist på både personal och lediga platser.
Till familjedaghemmet, som han driver tillsammans med sin fru Lina, är det lång kö och av allt att döma är de fullbokade de kommande tre åren.
En anledning till att man kan planera så långt fram är att flera av de mindre barnen snart får syskon, som i sin tur behöver plats i barnomsorgen.
Den främsta anledningen till att han blev dagpappa var att han tröttnade på att gå arbetslös.
– Tidigare jobbade jag inom industrin. Först på Kockums gjuteri, sedan på ett tryckeri och nu senast på ABB, där jag blev uppsagd i september 2009.
Arbetsmarknaden såg inget vidare bra ut samtidigt som han hade tröttnat på de osäkra anställningsformerna, där en allt större andel av jobben förmedlades via olika bemanningsföretag.
– Jag drömde om att kunna jobba hemma, så när Lina startade ett privat familjedaghem våren 2009 blev det möjligt.
Även Lina tycker att det är en bra lösning att ha sin man anställd i företaget, eftersom hon då kan ta emot flera barn. Totalt har de tio barn inskrivna, men det är sällan som alla är på plats samtidigt.
– Jag jobbade tidigare på Willys. Men när vår dotter Elsa skulle börja på dagis kändes det onödigt att lämna bort henne på en kommunal förskola. Istället startade jag ett enskilt familjedaghem, säger Lina.
Att jobba som dagmamma och egenföretagare är ungefär samma sak som att vara kommunalt anställd.
Den enda skillnaden är att det är de själva som skickar ut fakturorna till föräldrarna, i övrigt gäller i stort sett samma bestämmelser som inom den kommunala barnomsorgen.
Kollades noga
Lina är utbildad barnskötare, men Peter saknar formell utbildning. Detta är heller inget krav, men däremot har han nagelfarits av de kommunala tjänstemännen.
– Det finns ju tyvärr en hel del fördomar om män som jobbar inom barnomsorgen. Men det är inget som jag råkat ut för, snarare tvärtom. Föräldrarna blev bara glada när de fick veta att jag skulle börja jobba här.
Både Lina och Peter är övertygade om att små barn behöver både män och kvinnor inom barnomsorgen.
– Vi kompletterar varandra, säger Lina och tillägger att deras gemensamma satsning fått efterföljare. På orten finns det idag även ett annat par som driver ett privat familjedaghem tillsammans.
Peter menar att det finns både för- och nackdelar med att arbeta hemma. Det han uppskattar mest är att han slipper pendla till jobbet och att det är nära till naturen där de bor.
Men samtidigt, tillägger han, har de blivit bundna till hemmet. Det är i stort sett bara när man har gemensamma aktiviteter med andra familjedaghem som till exempel vid teaterbesök och gymnastik som man lämnar orten.
Besöker djuren
– Å andra sidan är det friluftslivet som lockar mig. Vi försöker vara ute så mycket som möjligt med barnen. Tack vare att det finns flera lantbruk i närheten gör vi ofta utflykter för att hälsa på djuren.
En vanlig arbetsdag börjar klockan 06.30 när de första barnen kommer. Någon timme senare äter man en gemensam frukost samtidigt som det droppar in allt fler barn. Vid niotiden har man en gemensam fruktstund och sen är det utomhusaktiviteter som gäller.
Redan klockan elva är det lunch, som paret själva tillagar, och sedan är det dags för vila för de minsta.
Eftermiddagen tillbringas utomhus där man äter mellanmål och sen är det dags för hemfärd.
– Och då är det bara att börja plocka undan, städa och åka och handla, säger Peter, som inte saknar industrin alls.
– Att jobba med barn är så mycket roligare än att plocka med skruvar och muttrar.
Personligt
Namn: Peter Carlström.
Bor: Villa i Ramdala, Karlskrona.
Ålder: 43 år.
Familj: Hustrun Lina, 33, samt barnen Wille, 11, och Elsa, 4.
Intressen: Jakt och natur. Bygger även modellbåtar.
Utbildning: Tvåårig social linje samt olika AMU-utbildningar.
Tidigare jobb: Kockums gjuteri, Abrahamssons tryckeri, ABB.
Bäst med jobbet: Barnen ger mig mycket glädje och energi, och jag vill gärna tro att jag ger dem något värdefullt tillbaka. Friheten som man får av att arbeta hemma. Jag trivs med att arbeta tillsammans med min fru.
Sämsta med jobbet: Vi har valt att stå tillbaka med inredning i hemmet, då vi vill ge det mesta av utrymmet till barnen. Det finns för få män som arbetar med barn, det finns ju tyvärr fördomar om varför man väljer att bli barnskötare.
