Personligt
Namn: Jean Edith Camilla Läckberg.
Yrke: Författare.
Född: I Fjällbacka den 30 augusti 1974.
Familj: Maken Martin Melin, 44 år, barnen Wille, 9, Meja, 7, och Charlie, 2, samt Martins barn Fanny, 8, och Felix, 4.
Bor: I villa i Gamla Enskede i södra Stockholm.
Aktuell: Med kriminalromanen “Änglamakerskan” som utkommer den 19 september.
6 snabba frågor
Har du någon favoritbok?– Ja, “Den hemliga historien” av Donna Tartt är en bok som jag tvingar på alla. Den är suggestiv, otroligt otäck och väldigt speciell.
Finns det någon person du beundrar?– Amelia Adamo är en förebild för mig, för att hon är driven och går mot strömmen.
Vilken är din favoritplats i världen?– Hemma. Och New York.
Vad skrattar du åt?– Min man. Han är mycket av en pajas.
Vad gråter du över?– Jag sitter och storbölar framför den amerikanska tv-serien “Extreme Home Makeover”, där behövande familjer får ett helt nytt hem
Vad längtar du efter?
– Ledig tid!
Camilla hade länge en “ouppnåelig” dröm om att få leva på sitt författarskap. Idag kan hon konstatera att drömmen är uppfylld med råge.
Jag har fortfarande känslan av att det bara är mamma som läser mina böcker, säger Camilla Läckberg med ett leende. Mina kompisar påminner mig ibland om att de faktiskt stödköpte min första bok “Isprinsessan” när den kom ut
Mycket har hunnit hända sedan Camillas första kriminalroman gavs ut i april 2003. I dag är hon den kvinnliga författare som säljer bäst i hela Europa. Hittills har hennes böcker sålts i åtta miljoner exemplar, varav hälften utomlands.
I våras gjorde hon en pr-turné i USA, då hon under 13 dagar besökte tio städer för att signera och föreläsa om sina böcker. Artiklar i stora tidningar tillhör numera vardagen.
Själv har Camilla svårt att förstå att hennes framgångar har nått de gigantiska proportioner som de har gjort. “Häftigt” och “absurt” är två ord som hon ofta använder när ämnet kommer på tal. Bara under korta ögonblick förmår hon greppa det faktum att hennes ursprungliga dröm om att kunna försörja sig som författare har överträffats med råge.
– Förra sommaren var jag på bokmässan i Madrid för att signera böcker, berättar hon. I programmet stod det att jag skulle signera mellan klockan 18.30 och 21.30. Jag trodde att det hade blivit något tryckfel, men arrangörerna hävdade att det behövdes så lång tid.
– Jag var lite småsur och tänkte: “Jag kommer kanske att signera i en halvtimme, och sen kommer jag bara att få sitta och glo resten av tiden.”
– Men när jag kom dit var det en hundra meter lång kö. Jag signerade oavbrutet i tre timmar. Folk ville fotograferas tillsammans med mig och krama mig. Då kände jag: “Oj, vad är det som har hänt?”
Spanska intervjuer
Vi möts på ett fashionabelt hotell i Stockholms innerstad. Camilla anländer uppklädd och stylad. Senare på dagen ska hon träffa representanter för några spanska tidningar, som har kommit till Sverige för att göra intervjuer med henne. I Spanien toppar hennes böcker “Olycksfågeln” och “Tyskungen” i skrivande stund bästsäljarlistorna. Här i Sverige är det emellertid den nya boken “Änglamakerskan” som står i fokus.
Idén till boken fick hon efter att ha hört talas om de kvinnor som förr i tiden tog livet av sina fosterbarn genom avsiktlig vanvård och därmed förvandlade dem till “änglar”.
– Jag började fundera på de kända fall med änglamakerskor som jag hade hört om och spann vidare därifrån, berättar Camilla när vi har slagit oss ned i en bekväm soffgrupp. Liksom i mina tidigare böcker är det en gammal historia som knyts ihop med en historia i nutid.
Två av namnen som figurerar i “Änglamakerskan” har hamnat där på ett lite ovanligt sätt. Sjöräddningssällskapet i Fjällbacka höll nämligen en auktion, där de två generösaste budgivarna skulle få sina namn med i boken, vilket inbringade en extra slant till verksamheten.
Camilla har fortfarande starka band till det lilla fiskeläget i Bohuslän där hon för 37 år sedan föddes. Mamma Gunnel var under hela hennes uppväxt hemmafru, medan pappa Jens var sjukpensionär efter att ha drabbats av flera hjärtinfarkter. Innan dess hade han arbetat som polis och distriktschef på Securitas. Han hade sedan tidigare döttrarna Rita och Lena, som är 20 respektive 15 år äldre än Camilla, och i dag driver en klädagentur tillsammans.
Tomtemor blir mördare
Camilla gav sig in på författarbanan redan innan hon kunde läsa.
– Jag var bara 4-5 år när jag började hitta på hemska berättelser, minns hon. Jag ritade och gjorde teckningar, och sedan fick mamma och pappa skriva texten som jag dikterade. I min första berättelse slår tomtemor ihjäl tomtefar – den finns sparad någonstans i gömmorna hemma hos mamma.
Redan då förstod hon värdet av marknadsföring.
– För att få en publik till mina böcker massproducerade jag dem. Sedan lade jag dem i en stor picknickkorg och gick upp till ålderdomshemmet Åldersro i Fjällbacka och delade ut dem till gamlingarna där. Det var väldigt populärt!
Litteraturintresset fick hon med sig från början.
– Jag var alltid pappas flicka och kärleken till böcker har jag fått av honom. Han läste alltid minst två böcker samtidigt. Vi pratade mycket om böcker och utbytte boktips med varandra.
Camillas pappa dog i cancer när hon var 19 år. Då hade hon, efter att ha gått ut gymnasiet med 5,0 i betyg, flyttat till Göteborg och börjat på Handelshögskolan.
– Jag drömde om att bli författare, men det kändes inte som någonting man kunde bli på riktigt. Ekonom kändes däremot som ett riktigt yrke, förklarar Camilla.
Vantrivdes enormt
Hon tyckte att studierna var fruktansvärt tråkiga, men levde i förhoppningen att det skulle kännas roligare när hon kom ut i arbetslivet. Så blev inte fallet.
– Jag började göra karriär och jobbade som produktchef på bland annat Telia och Fortum, men jag vantrivdes enormt. Jag hatade söndagskvällarna när jag hade en hel arbetsvecka framför mig och kände panik över hur jag skulle stå ut med att arbeta som ekonom resten av livet.
– Jag pratade mycket om min stora dröm att skriva en bok, men jag trodde inte att jag kunde. Jag tjatade så mycket om att jag ville bli författare att en kompis till slut letade upp en kurs i deckarskrivande, som min dåvarande man anmälde mig till. När jag började på den fick jag väldigt bra kritik på det jag skrev. För första gången kände jag: “Det här skulle jag faktiskt kunna göra!”
Under kursen började Camilla skriva på sin debutbok “Isprinsessan”. Fem dagar innan hon födde sin äldsta son Wille ringde ett förlag och meddelade att de ville ge ut boken. Sedan dess har hon frambringat ytterligare sju kriminalromaner, två kokböcker, en barnbok, och inte minst två barn till.
Att kombinera det ökande antal åtaganden som framgångarna har genererat med en växande familj har krävt vissa omprioriteringar.
– Det som har fått stryka på foten är framförallt det sociala umgänget och sömnen, säger Camilla. Min man Martin har också dubbeljobbat det senaste året – dels har han haft sin tjänst som polis, dels har han skrivit en pappabok – så vi har verkligen fått kavla upp ärmarna och hjälpas åt.
– När det behövs kommer min mamma med sin resväska och flyttar in på bäddsoffan. Jag har också skaffat en assistent som hjälper mig med sådant som att skicka kvitton och hämta paket.
Camillas två äldsta barn bor varannan vecka hos henne och varannan vecka hos sin pappa, som bor 150 meter bort. Varannan helg utökas familjen till sju medlemmar, då makens två barn från ett tidigare äktenskap ansluter sig till skaran.
Läste makens blogg
Förra gången vi träffades hade Camilla yngsta sonen Charlie, som då bara var 5 veckor, med sig till intervjun. I dag är han en gladlynt och charmig 2-åring som går på dagis. Charlie är Camillas gemensamma barn med Martin Melin, som hon gifte sig med förra sommaren. Martin vann 1997 den första omgången av “Expedition Robinson” och blev Camillas favorit bland deltagarna i tv-programmet. Deras vägar korsades när hon flera år senare uppsökte hans blogg på internet.
– Det ledde till i att han blev min polisexpert beträffande böckerna, berättar Camilla. Under drygt ett års tid hade vi mejlkontakt om saker som vapen och avspärrningstejp. Känslorna kom gradvis efter att vi hade träffats och märkt att vi gillade att prata med varandra.
Camilla och Martin är varandras bästa vänner, men Camilla tror inte att de hade blivit ett par om de hade möts tidigare i livet. – Martin är väldigt stark som person och det krävs att man matchar honom i självförtroende. När jag var 22 hade jag inte det självförtroende som jag har i dag, så jag tror inte att vi hade funkat tillsammans då. Jag tror att man träffas vid en tidpunkt i livet när båda befinner sig på rätt ställe. |
Framgången med böckerna har gjort Camilla van vid rampljuset. |
Camilla menar att en av anledningarna till att deras äktenskap fungerar så bra är att hon bjuder sin make motstånd.
– Jag ställer rätt många krav när det gäller vad han ska dra för lass hemma, vilket får honom att leva upp till sin fulla potential. Att han skulle vara föräldraledig halva tiden lade jag inte ens upp som en fråga. Hade han inte gått med på det hade det inte varit aktuellt att skaffa barn tillsammans.
Hon tillägger att Martin är duktig på att stödja och uppmuntra henne.
– En annan man hade kanske haft svårt för att ha en fru som är mer framgångsrik och tjänar mer pengar än honom själv, säger hon. Martin är så trygg i sig själv att han bara är stolt. Dessutom har han haft sin tid i rampljuset, så han vet hur det är att leva i offentligheten.
Är förmögen
Camillas framgångar har gjort henne förmögen. En tidning beräknade att hon har dragit in 60 miljoner kronor, och det är en siffra som hon tror överensstämmer med verkligheten. Pengarna har dock inte medfört några större förändringar i hennes liv.
– Det jag framförallt har investerat mina intäkter i är huset vi bor i och sommarstället i Roslagen, som vi köpte förra våren. Jag vill också gärna bo bra när vi reser. I övrigt lever vi inte så extravagant.
– Jag är modeintresserad och tycker om att shoppa, men eftersom jag gillar affärer i stil med H&M är jag inte så dyr i drift. Det är bara ibland som jag köper något enstaka designerplagg på rea. Martin tycker att jag borde bli bättre på att unna mig saker.
På den vänstra handen gnistrar den vackra diamantprydda vigselringen i vitguld. På högra handens ringfinger bär Camilla en gåva från exmaken i form av en tredelad ring där hans och deras två barns namn är ingraverade. Runt halsen hänger ett stort sirligt silverhjärta, som togs fram i samband med Camillas andra bröllop och har fått det symboliska namnet Forever (för evigt).
Det sistnämnda smycket kommer från kompisen Lovisas smyckeföretag, som Camilla förutom att vara delägare i även är reklampelare för. Det är ett av flera projekt som hon ägnar sig åt vid sidan av deckarskrivandet.
Alltid nya ord
I våras kom hennes andra kokbok i samarbete med kocken Christian Hellberg. Framöver ska hon producera flera uppföljare till sin barnboksdebut “Super-Charlie”. Hon är även delaktig i en manusgrupp som är i full färd med att för tv skriva nya historier som utspelar sig i Fjällbacka. Därtill har hon redan börjat boka in pr-resor runt om i världen för 2012.
Trots den digra agendan hävdar hon att hon inte har någon långsiktig plan för sitt fortsatta yrkesliv. Hur många fler böcker det blir i Fjällbacka-serien står än så länge skrivet i stjärnorna.
– Jag tar en bok i taget, så får det bli som det blir. När jag känner att jag inte är så sugen längre slutar jag att skriva de böckerna. Men jag kommer alltid att skriva. Det är det jag gillar att göra. Det känns alltid som om man har använt de sista orden, men som tur är kommer det nya.
Missa inte det spännande utdraget ur Camilla Läckbergs bok “Änglamakerskan” – speciellt utvalt för HJ-läsarna i HJ nr 39!