Det är viktigt att fortsätta massagen själv hemma!
Helen Zander är sjuksköterska och lymfterapeut i Kristinehamn. Hon är specialistutbildad enligt Földi-metoden.
Hur fungerar lymfmassage?
– Först masserar jag centralt på de stora lymfstationerna så att det uppstår en sugeffekt i lymfsystemet. Sedan försöker jag att dirigera lymfvätskan från det skadade området till nya lymfbanor med hjälp av lätt massage. Motoriken i lymfkärlen är ökad i fyra timmar efter behandlingen, men det krävs också hård kompression (bandage eller kompressionsstrumpa) efteråt.
Måste man ha remiss för att komma till en lymfterapeut?– Det skiftar säkert på olika ställen i Sverige. Till mig kan man komma utan remiss genom att höra av sig till sjukgymnastiken.
Hur brukar en behandlingsomgång se ut?– I regel får patienterna en intensivbehandling under tio veckor, och gör sedan uppehåll i ett halvår eller några månader. Efter varje behandlingsomgång får patienterna prova ut en ny kompressionsprodukt. I behandlingen ingår instruktioner om hur patienten ska träna, vila och själv massera för att få ett optimalt lymfflöde. Det är jätteviktigt med egen massage hemma för att få bra effekt.
Brukar patienter märka skillnad snabbt?– Ja, många säger att kroppsdelen känns mycket lättare och att de blir mindre fumliga redan efter några behandlingar.
Finns det patienter som du inte alls kunnat hjälpa?– Jag har ännu inte stött på någon sådan, men det gäller att patienten är positiv till egenbehandling för att det ska fungera.
– Det är också viktigt att hålla huden mjuk och smidig. Eftersom lymfvätskan inte naturligt transporteras bort och byts ut är risken för infektioner större än normalt. Man bör exempelvis ha handskar på sig när man jobbar i trädgården för att inte skada huden.
Finns det människor som inte vet om att de har lymfödem?– Ja, det upplever jag att det gör. Inte ens alla bröstcanceropererade vet idag att det är lymfödem de drabbats av och att det finns hjälp att få.
Behandlingen sker i fyra steg
Leif Perbeck är docent och överläkare på kirurgiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Här svarar han på våra frågor:
Vad är lymfödem?– Det är en svullnad i vävnaden som orsakas av att lymfvätska inte transporteras bort som den ska.
Vad är orsaken till lymfödem?– Det finns två typer av lymfödem, primärt ödem som man föds med och sekundärt som kan orsakas av bland annat olyckor, operationer, strålbehandling.
– I det första fallet är lymfsystemet för svagt, vilket kan visa sig direkt efter födseln eller senare i livet när det till slut blir överbelastat.
– Den vanligaste orsaken till sekundärt ödem är att lymfsystemet skadas när man behandlar en tumör. Många cancerceller sprider sig till lymfkörtlarna som då opereras bort. Även strålbehandling kan orsaka skador. Andra orsaker kan vara krosskador, brännskador, stukningar, infektioner, bakterier eller virus.
Vilka är de tidiga symtomen?– Kroppsdelen kan domna, kännas stum, svullen eller drabbas av stickningar.
Hur behandlas lymfödem?– Det finns fyra viktiga steg i behandlingen: att använda en kompressionsstrumpa på den aktuella kroppsdelen dygnet runt, att få manuellt lymfdränage, att skydda sin hud med krämer för att hålla den smidig samt att använda fysisk rörelse som ger en pumpeffekt.
– Kompressionsstrumpan ger ett ökat tryck så att lymfvätskan går in i blodkärlen och försvinner. Däremot blir slaggprodukterna kvar och måste tas om hand av kroppen. Med hjälp av manuellt lymfdränage (massage) ökas flödet i lymfbanorna och man försöker styra över lymfflödet till friska kärl, då tas även slaggprodukterna om hand.
– Det har varit svårt att bevisa att det skulle ha effektiv vid exempelvis regelbunden behandling varje vecka. Däremot har man i en polsk studie konstaterat att den som får intensivbehandling med manuellt lymfdränage i ett tidigt skede inte ens behöver utveckla ett lymfödem.
– Det allra viktigaste är alltså att komma tidigt till behandling.
Är fysisk aktivitet bra när man har ett lymfödem? – Förr fick patienterna rådet att vara försiktiga med fysisk aktivitet, men idag är vi inte alls lika restriktiva. Fysisk aktivitet hjälper till att pumpa undan lymfvätska och det finns inget som tyder på att det skulle förvärra sjukdomen om man samtidigt använder kompressionsstrumpa.
Vad händer om ett lymfödem inte behandlas?– Ofta bildas det fettväv på grund av att slaggprodukter omvandlas till fett. Ingen vet riktigt varför eller hur det sker. Om man har en förstorad kroppsdel där det är fett och inte vatten som står för volymen hjälper det inte med bara kompression eller lymfdränage. Då måste man även göra en fettsugning.
Hur går det till?– Läkaren fettsuger genom 20–30 små hål som görs i armen eller benet. Det är en operation som tar två timmar och patienten kan bli av med flera kilo fettvävnad. Sedan måste han eller hon använda kompressionsstrumpa för att bibehålla den nya, smala kroppsdelen.
Vad händer inom forskningen?– Det går väldigt långsamt framåt. Men något som minskar risken för lymfödem är bröstkirurgin där man idag spar så mycket som möjligt av lymfvävnaden genom nya metoder.
Info: Lymfa bildas överallt i kroppen
Lymfa är en svagt gulfärgad vätska som bildas överallt i kroppen. Den uppstår genom att blodvätska pressas ut från de allra minsta blodkärlen. Normalt rinner lymfan bort genom små lymfkärl som finns i underhudsfettet, och förs sedan vidare till lymfkörtlarna. Därifrån töms lymfan slutligen tillbaka ut i blodet. När lymfkärlen skadas störs hela processen och vätska blir kvar i olika kroppsdelar. Om inte ödemet behandlas kan fettvävnad bildas.
Enligt Läkartidningen beräknas omkring tio miljoner människor ha lymfödem till följd av behandling av bröstcancer och cancer i bäckenregionen eller efter återkommande infektioner, skador och kärlkirurgi. I hela världen beräknas omkring 90 miljoner människor ha lymfödem efter parasitinfektion.
En ny behandlingsmetod vid bröstcancer är att lokalisera den så kallade sentinel node, den lymfknuta som ligger närmast en cancertumör. Genom att spruta in kontrastmedel – antingen radioaktivt medel eller blåfärg – ser man till vilken lymfknuta tumören tömmer sig och man behöver då bara operera bort 1-2 lymfknutor. Detta gör att lymfödem mer sällan uppstår.
Svenska ödemförbundet är en patientförening där du kan få veta mer. Tel 08-661 39 35, hemsida: www.lymfan.se
Astrid Görden älskar att bowla, och sköter hon bara armen rätt så går det bra trots lymfödemet. Motspelare brukar sambon Bertil Sarelid, i mitten, samt vännerna Birgit och Bent-Åke Andersson vara.
Astrid Görden var på väg på semester. Sköna lediga dagar väntade. Men i bussen på väg till hotellet upptäckte hon något som skulle komma att grumla semesterglädjen. Det stramade och ömmande under högra armen och framme på hotellet kunde hon hitta orsaken. Det var från en knöl, stor som en enkrona, som det onda kom.
Tankarna började snurra. Hade hon fått en infektion så att lymfkörtlarna hade svullnat eller var det en varningssignal för något mycket värre? Det skulle visa sig att det var något mycket värre.
Några månader senare opererade en kirurg bort hennes ena bröst. Knölen som hon känt på semestern var en svullen lymfkörtel som signalerade om att hon drabbats av bröstcancer.
Radikal operation
Det blev en jobbig tid för Astrid, både psykiskt och fysiskt. Några år tidigare hade hennes make förlorat en fyra år lång kamp mot sin cancer. Den hade börjat med en knöl på halsen
Astrid bestämde sig för att hon – och inte sjukdomen – skulle stå som segrare den här gången. Hon började med att be sin läkare om en radikal operation.
– Jag ville ge mig själv bästa chansen att besegra cancern så jag bad honom att ta bort så mycket som möjligt. Han tog bort hela bröstet och 25 lymfkörtlar, sedan fick jag både strålning och cellgifter som jag hade bett om, berättar 67-åriga Astrid, som numera är pensionerad sjuksköterska.
Det hon inte hade räknat med var att högerarmen efter en tid skulle svullna och blir nästan obrukbar. Men när armen började domna och kännas otymplig, visste hon vad det handlade om. I bakhuvudet hade hon kunskapen om att det inte är ovanligt med lymfödem, som ger just sådana symtom, efter en bröstcanceroperation.
Fumlig och trött
Nu fick Astrid användning av sin kämpaglöd. Hon, som sällan brukar sitta stilla någon längre stund, blev mer och mer rörelsehindrad. Hon fick ont och blev fumlig. Bakning, handarbete, att duka ett bord, att dammsuga eller att lyfta upp barn-barnen i knäet blev övermäktiga sysslor.
– När det var som värst hade jag svårt att ens klara mig själv på toaletten, jag kunde ju inte sträcka armen bakom ryggen. För att inte tala om hur svårt det var att plocka ner saker ur köksskåpen när det inte gick att lyfta armen ordentligt. Fingrarna kändes som prinskorvar, säger hon.
När problemen bara blev värre och värre bad hon sin läkare om en remiss till en lymfterapeut. Hon hade hört talas om att lymfmassage skulle kunna hjälpa mot symtomen och de första behandlingarna blev rena revolutionen.
– Efter varje behandling kändes armen mycket lättare. Efter bara tre gånger märkte jag att jag inte alls var lika fumlig längre och att armen inte svullnade så lätt, berättar hon.
Lyckan blev stor när hon så smått kunde börja baka med barnbarnen igen och när det inte kändes oöverstigligt att börja på en stickning. Hos lymfterapeuten fick hon också lära sig att själv massera den utsatta armen för att hjälpa kroppen att transportera bort vätskan som samlas.
Livet ut måste Astrid bära sin kompressionsstrumpa för att svullnaden inte ska komma tillbaka. – Inga problem, den har blivit som ett andra skinn, säger hon.
Glittret tillbaka
Idag har 67-åriga Astrid fått glittret tillbaka i ögonen. Uttryck som “det var inga problem”, “det var inte så farligt”, “det gick allt bra” återkommer gång på gång under vårt samtal. Hon vet själv att hon har en positiv livssyn och hon tror att detta hjälpt henne i kampen mot sjukdomen och att hantera de kännbara sviterna.
Idag bakar hon gärna både småkakor och matbröd igen, hon stickar färgglada schalar på löpande band och hon bowlar dessutom tillsammans med sin sambo.
– Det hade jag aldrig trott skulle vara möjligt, men idag är det något av det roligaste jag gör, säger hon.
Några år efter makens bortgång träffade Astrid en gammal ungdomsbekant, Bertil Sarelid, som också var änkling. Tycke uppstod och idag bor de båda i Astrids radhus på Strand i Kristinehamn. Det var Bertil som lockade med henne till bowlinghallen.
– Först gick det inte alls. Jag fick ont och tappade klotet, men sedan köpte jag ett eget klot som är avpassat för mina fingrar och som inte är så tungt, säger Astrid, som sällan ger upp inför en utmaning.
Känner sin kropp
Idag ger hon både sambon och vännerna en god match, men stannar ofta vid två serier. Att armen svullnar och att hon får dras med smärta ett tag efteråt är det värt, tycker hon.
– När man står där med klotet så tänker man inte på någonting annat. Det är oerhört avstressande att stänga av tankarna och fokusera på en enda grej, säger Astrid, som gick i pension redan som 62-åring. Då blev det också lättare att ta hand om armen på det sätt som krävs för att den inte ska svullna och vara till besvär.
Numera känner hon väl sin kropp och vet vad som fungerar och inte. Vänsterarmen har fått överta många sysslor. Exempelvis när hon ska hänga tvätt och putsa fönster.
– Jag var extremt högerhänt förut, men nu har jag tränat upp båda hjärnhalvorna, skrattar hon.
Ett par gånger om året får hon hjälp med en tio-veckors-behandling hos lymfterapeuten. Livet ut måste hon dessutom bära en kompressionsstrumpa för att svullnaden inte ska komma tillbaka. Hon har hunnit slita ut många, och idag tänker hon knappt på strumpan. Den har blivit som ett andra skinn.
Nu kan Astrid sticka igen. Favoritobjektet är just nu glest stickade, färgglada schalar.
Njuter av livet
Hon måste också undvika att få sår eller skador i huden på armen eftersom den är mer infektionskänslig.
– När jag jobbar i trädgården har jag alltid handskar på mig och jag tänker mig för när jag lagar mat och skär olika saker. Jag undviker också att ta blodprov i den drabbade armen, säger Astrid, som trots besvären inte ångrar att hon bad kirurgen att operera bort så mycket som det bara gick.
Tio år efter operationen är hon friskförklarad och hon grubblar inte längre över det som kunde ha varit. Hon njuter av livet, de två barnen, de fyra barnbarnen, sambon och bonus-barn och bonus-barnbarn.
