• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Katten biter mig hela tiden!

    Jag har en kastrerad hankatt av rasen Birma som är 5 år. Jag har haft problem med honom nästan hela tiden. Han biter! Om jag har bara armar och ben kan han bara hoppa på mig och bita tills det blöder. Jag har sprutat vatten och skällt på honom, men då går han undan en liten stund för att sedan komma tillbaka och stryka sig mot mig och jama, som om han säger förlåt. Sedan kan han vara lika aggressiv igen om en stund eller lite senare på dagen.

    Vad kan det vara för fel på honom? Man kan inte röra vid hans öron för då skakar han på huvudet. En veterinär har undersökt öronen men hittade inget onormalt. Vad ska jag ta mig till?

    Tusse

     

    Veterinär Erik Lundberg svarar: Hu! Det är inte roligt att bli biten av sin katt. En vanlig orsak är att man lekt mycket med den med sina händer när katten var liten. Nafsandet övergår ibland i bitande när katten blir äldre, jaktbeteendet triggas då igång av händer (eller fötter).

    Det är vanligare hos katter som tagits tidigt från sina mammor.

    En del katter börjar bita när man klappar dem – de katterna gillar inte att man smeker och stryker dem i pälsen. Då ska man respektera detta och inte tvinga katten att bli klappad.

    Överdriven rädsla, antingen hos en tidigare vild katt eller en katt som av naturen är nervöst lagd kan också ligga bakom aggressiva beteenden. I din katts fall låter det dock som om lek/jaktbeteenden ligger bakom.

    Eftersom problemet pågått en lång tid kan det vara svårt att bryta.

    Det man gör är att erbjuda katten alternativ jaktlek, förslagsvis med leksaker. Ha en boll eller annan leksak i fickan att erbjuda om han visar intresse för armar eller ben. Genom att träna in kommandon, till exempel att sitta (som man gör på hund) försöker man avbryta felaktiga beteenden.

    Är katten inomhus kan man överväga utevistelse om detta är möjligt – eller att göra inomhusmiljön mer kattvänlig med lekträd, kojor och som sagt leksaker.

    När felaktiga beteenden pågått länge, eller om ångest/överdriven rädsla finns i botten kan medicinering med psykofarmaka behövas parallellt med beteendeterapi.

    Det finns även katter som utvecklar svåra psykiska förändringar med kraftigt ökad aggression. De mår då mycket dåligt, avlivning kan vara bästa utvägen.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!