Varför är jag så knäpp?

På min skola finns en kille som går i en parallellklass. Jag var med i en teatergrupp i höstas och han spelade gitarr när jag...

På min skola finns en kille som går i en parallellklass. Jag var med i en teatergrupp i höstas och han spelade gitarr när jag sjöng. Visst, vi pratade lite men jag känner honom egentligen inte. Vid ett tillfälle kom han fram till mig och sa att jag var duktig. Och så gav han mig en kram! Sedan hände inget mer.

När han spelade i en pjäs denna termin så gick jag fram till honom efter pjäsen och sa att han var duktig. Då sa han att han ville ha en kram. Jag blev helt ställd, låtsades bara som jag inte hörde och gick därifrån. Det hann inte gå en sekund innan jag direkt ångrade att jag inte kramade honom. Men då var det för sent.

Jag kunde bara inte ge honom den där kramen. Varför är jag så knäpp? Jag ville ju så gärna. Jag har aldrig haft någon pojkvän. Vad ska jag göra?

Psykolog Liv Svirsky svarar:

Vad härligt att du känt intresse för en kille i din skola och vad roligt att han tycks vara nyfiken på dig! Kärlek är ju en oerhört stark och fin känsla, men den är inte okomplicerad. De funderingar du har delar du med många, både flickor och pojkar, både unga och gamla! Hur ska man veta vem som är intresserad av en, hur ska man själv visa intresse, tänk om man missförstår signalerna, tänk om den andre inte vill när man själv vill…

Ibland blir det som det blev för dig, man blir blyg eller rädd eller försiktig i stunden och sedan ångrar man efteråt att man inte gjorde det man kanske helst skulle önskat. Kan du få fler tillfällen att visa att du är nyfiken på honom och besvara hans initiativ mot dig? Kanske kan du till och med förbereda dig inför nästa gång ni ska träffas och bestämma dig för att du ska ta mod till dig och tala med honom? Naturligtvis är det inte alltid det blir som man planerar men känslan av att vara förberedd kan ge ett lugn som ger kraft.

Om du inte får eller törs ta fler chanser med just den här killen, så tycker jag att du ska se varje liknande möte som ett tillfälle att lära. Du lär dig om dig själv, vad som gör dig glad och nyfiken, vad du vill eller inte vill, när du behöver ta mod till dig fast det är läskigt. Nästa gång kanske du vågar lite mer och ju fler gånger du hamnar i de här situationerna desto säkrare blir du.

 

Scroll to Top