Min hustru och jag saknar barn både i och utanför vårt äktenskap. När jag besökte mitt bankfack senast hittade jag vårt gamla testamente från 60-talet. Eftersom att jag med intresse har följt din spalt läste jag kanske testamentet med nya ögon och blev tveksam om detta var bra skrivet? Formuleringen är som följer: “Vi äkta makar förordnar att den av oss som överlever den andre skall med full och oinskränkt äganderätt ärva all den först avlidnes kvarlåtenskap.”
Därefter har vi undertecknat med våra namnteckningar och fått dessa bevittnat av ett par goda vänner. Skulle vara tacksam om du hade några synpunkter på utformningen eller om testamentet är okej?
Vad jag kan förstå skrev ni ert testamente en gång i den tron att den först avlidnes släktarvingar skulle kunna kräva ut sitt arv före den efterlevande av er och därför med ett testamente ville förhindra att så skulle kunna ske. Men den uppfattningen var på samma sätt som idag helt fel eftersom lagen, i det fall det saknas bröstarvingar, ger den efterlevande makan kvarlåtenskapen i sin helhet och den först avlidnes släktsida istället får ärva först den dag även denne avlider.
Om ni inte väljer att makulera ert befintliga testamente kommer detta resultera i, att den först avlidnes släktsida blir helt utan arv den dag den kvarvarande av er avlider och att det istället blir den efterlevandes släktarvingar som ärver hela “kakan”! Med detta testamente blir det alltså en hasard vilken av era respektive släktsidor som kommer att ärva.
Som barnlösa makar behöver ni skriva ett testamente först om ni inte är nöjda med den fördelningen som lagen ger mellan era två släktsidor.
