Jag är en 44 årig kvinna som har haft astma i hela mitt liv. När jag var liten hade jag det ganska jobbigt men det har blivit bättre som vuxen. Jag använder en medicin varje dag som heter Pulmicort och jag tar 400 mikrogram morgon och kväll. Ibland måste jag ta mera, t ex när jag blir förkyld.

Jag har sedan något år tillbaka märkt att min kropp har förändrats och jag tror att det beror på kortisonet eftersom det blev likadant när min läkare skrev ut starkare Pulmicort. Jag har gått upp i vikt, får lätt blåmärken och har hårväxt i ansiktet som jag aldrig haft innan. Jag mår annars bra, äter nyttigt och går på gympa flera gånger i veckan.

Jag har läst att kroppen kan reagera om man tar kortisontabletter men jag har inte hittat något om att det kan hända när man andas in kortisonet. Kan det vara kortisonet som orsakat detta?

Doktor Lennart Skoog svarar:

Du får sannolikt modern och rätt astmabehandling, vilket innebär att man andas in sina mediciner. De har sannerligen revolutionerat sjukvården så de allra flesta kan leva helt normala liv.

Det är alltid de besvär man har som avgör vilken behandling läkaren ordinerar. Behandlingen kan behöva ändras beroende på hur besvären utvecklas med tiden. Att du kan motionera flera gånger per vecka och upplever att du mår bra betyder att astmabehandlingen för din del fungerar mycket väl!

Det är riktigt att de kroppsliga förändringar du beskriver kan uppkomma som biverkan vid kortisonbehandling men det är också så, att besvär som viktuppgång, generande hårväxt i ansiktet eller på andra ställen på kroppen kan uppkomma som normala åldersförändringar i anslutning till klimakteriet. Detta kan ibland påbörjas tio år innan mensen upphör. Det är svårt att säga vad som är orsaken i ditt fall.

Det är helt klarlagt att kortison som inhaleras, dvs. andas in i form av spray eller pulver, är mycket säkrare avseende risk för biverkningar än kortisontabletter som användes mera regelbundet förr i tiden vid astmabehandling. Det beror på att de läkemedel som andas in huvudsakligen verkar lokalt i lungan och inte når övriga delar av kroppen i någon betydelsefull mängd.

Den vanligaste biverkan med inhalerat kortison är att man kan få svampinfektion i munnen, s k torsk, om man inte sköljer och gurglar munnen någon halvminut efter inhalationen. Det finns också de som beskriver att rösten kan bli något dovare eller hes.

Det är viktigt att påpeka att en mycket kortvarig kur med kortisontabletter, t ex vid akut astmaförsämring inte ger en ökad biverkningsrisk. Det är först vid månadslånga behandlingsperioder med tabletter som det finns risk för biverkningar.

Om man under längre perioder inhalerar mycket höga kortisondoser finns det också en liten ökad risk att man kan drabbas av biverkningar. Det beror på att kortisonet påverkar kroppens egen kortisonproduktion. De undersökningar som jag hittat talar för att det behövs inhalationsdoser på över 800 mikrogram per dag för att man överhuvudtaget ska kunna mäta någon effekt på kroppens egen kortisonproduktion, men det brukar inte betyda att man själv märker några biverkningar vid denna dygnsdos.

Först vid doser över 2000 mikrogram per dygn ser man hos vissa kortisonkänsliga personer en ökad biverkningsrisk som tunnare hud med risk för blåmärken, grå starr, benskörhet och humörförändringar.

Dessa symptom ingår i ett syndrom som kallas Cushings syndrom som även brukar ge ökad fettansamling (kring mage, nacke och huvud), sämre sårläkning, ökad infektionsrisk, minskad muskelmassa samt menstruationsrubbningar. Läkaren brukar inte ha någon svårighet att känna igen dessa symptom och då misstänka att det kan bero på för stor kortisonmängd i kroppen.

Dosen som du använder är ganska hög men risken för biverkningar är som sagt väldigt liten. Det kanske är så att du behöver denna dos för att må bra, men det är viktigt att du diskuterar med din läkare vilken dos som är den lägsta möjliga för dig. Ju mindre dos desto mindre är risken för biverkningar. Det är också möjligt att byta till ett annat inhalationskortison eftersom biverkningsrisken kan variera från person till person.

Genom att använda speciella inhalationsapparater som finfördelar kortison i vätskeform, vilket gör att mera av kortisonet hamnar i lungan och inte stannar i munslemhinnan eller sväljs, kan dagsdosen av kortison minskas. Det är vanligt att man vid behov av högre kortisondoser kombinerar behandlingen med långtidsverkande luftrörsvidgande läkemedel av annan typ och därmed kan man minska kortisonbehovet.

Det finns fasta kombinationer av dessa läkemedel i ett och samma preparat som förenklar användandet, speciellt om man glömmer att ta sina mediciner regelbundet. Nackdelen är att man får i sig båda medicinerna vare sig man behöver eller inte. Ibland kan man behöva mer luftrörsvidgande medel och ibland behöver man mer kortison. Om man får biverkningar kan det ju vara endast den ena medicinen som är orsaken.

Mitt råd till dig är att berätta för din läkare om det du lagt märke till för att undersöka vad som kan vara orsaken.