Vad kan familjerådgivningens samtal leda till?

Jag fick en son för ett år sedan med en karl som överhuvudtaget inte brytt sig om barnet. Han vände upp och ner på lägenheten och slog sönder fönster när han var sur på mig tidigt under graviditeten. En sådan man kan man inte leva med.

Sedan sonen föddes har de träffats fyra gånger. En av gångerna var när jag och barnet åkte hem till honom eftersom han fyllde år. Något större intresse för sonen har han inte visat.

Jag har en ny sambo och han har verkligen ställt upp på mig. Han tröstade mig när mitt ex härjade som värst men vi var inte tillsammans då. Min son kallar honom “pappa” och vi lever som en familj.

Nu har pappan och hans mamma kontaktat familjerådgivningen och påstår att de inte får träffa pojken. Dumheter! Jag ska i alla fall gå på rådgivningen i nästa vecka men skulle gärna vilja veta vad som kan hända där. Vilka beslut kan tas?

När du läser detta har du redan varit på familjerådgivningen och jag tror att du blivit lugnad kring vad som kan hända. Ändå vill jag svara dig lite allmänt.

Jag drar slutsatsen av ditt brev att du har ensam vårdnad om sonen. Att du har ny sambo och lever ett gott liv måste kännas skönt efter all tumult som varit. Men även om du och din sons pappa inte har någonting gemensamt och även om han kallar din nye man pappa, så är ju den biologiska pappan ändå barnets far. Din son har rätt att lära känna sin far och få ett umgänge med honom. Att ni två inte kommit överens och att han betett sig illa gentemot dig diskvalificerar honom inte när det gäller papparollen.

Du nämner att pappans mamma är iblandad i kontakten med familjerådgivningen och som farmor kanske hon också vill ha kontakt med sitt barnbarn. Försök att se det som positivt att det finns flera vuxna kring din son som vill lära känna honom och umgås med honom. Att din son har kontakt med sin pappa påverkar ju inte den fina relation som han har med din sambo.

När man vänder sig till familjerådgivning eller familjerätten, så är syftet att man gemensamt ska komma överens om vad som är bäst för barnet. Att fatta beslut som känns bra för alla inblandade. Man brukar kalla detta för samarbetssamtal. Om inte föräldrarna kan komma överens under dessa samtal blir det tingsrätten som avgör tvisten.

Familjerådgivning/familjerätt tar i första hand hänsyn till barnets bästa. Man lägger vikt vid barnets rätt till båda sina föräldrar. Det är ytterst få föräldrar som diskvalificerar sig när det gäller umgänge med sina barn. Jag tycker att du ska försöka se positivt på det som händer.  Eftersom du och fadern inte har en bra relation kan det vara positivt att ett konkret beslut fattas kring umgänget . På så sätt slipper ni diskussioner varje gång det är dags för pappa och barn att träffas.

Kan ni inte komma överens under samtalen kan frågan gå vidare till tingsrätten. Rätten avgör då med ett domslut hur umgänget ska se ut. Tingsrätten arbetar på samma sätt som familjerätten – med förhoppning om att föräldrarna frivilligt ska samarbeta.

Motarbetar en part tingsrättens beslut och t ex inte överlämnar barnet till andra föräldern, så kan det bli tvångsåtgärder. Det gynnar varken barnet eller föräldrarna och därför satsar man mycket på frivilliga överenskommelser. Den vanligaste formen av tvångsåtgärder är vite, d v s den förälder som inte lämnar ut barnet får böter. I sällsynta fall kan det bli tal om polishämtning av barnet men detta är en ovanlig åtgärd.

För din sons skull hoppas jag att ni kan samarbeta och komma överens om ett umgänge som känns okej för er båda. Har du en oro för att pojkens pappa inte är kapabel att ta hand om honom på ett bra sätt är det viktigt att du meddelar familjerådgivningen detta. Finna det sådana omständigheter blir ju situationen en annan.