Jag har äntligen träffat en man som jag tror är “mannen i mitt liv”. Vi har träffats i drygt ett år och det har för det mesta varit fantastiskt. För ca åtta månader sedan lämnade han sambo och barn. När jag träffade honom var han redan på väg ur den relationen. De hade bott tillsammans i 18 år och han hade mått dåligt i relationen i nästan 15 år, säger han. Nu bor han i en tvåa och vi träffas nästan bara på helgerna.
Han har inte någon bra relation med sina barn. Vi har pratat om detta mycket och jag har stöttat honom och gett så goda råd jag kan. Men han får jättedepressioner ibland och speciellt helger som midsommar och jul. Då får han enorma skuldkänslor för att han lämnat barnen. Jag förstår detta.
Men så helt plötsligt hör han inte av sig till mig eller så skickar han mail eller sms som är elaka! Jag förstår inte detta beteende och blir jätteledsen när han “försvinner” i några dagar. Det är särskilt efter större helger.
Han säger att han älskar mig, men jag förstår inte hur han kan dra sig undan och vara så elak. Jag vet inte om jag orkar med detta. Jag vill ju gärna gå vidare i vårt förhållande. Han är helt underbar när han är “normal” men dessa depressioner blir bara värre och värre.
Ditt problem handlar om din pojkväns beteende när han känner sig deppad och det är viktigt att du ser det som hans problem – även om det drabbar dig på olika sätt. En skilsmässa är nästan alltid tung, även för den som valt att lämna förhållandet. Finns det barn med i bilden är det många känslor som triggas och särskilt hos den som tar initiativ till skilsmässan. Din kille lämnade sin sambo för åtta månaders sedan vilket innebär att han känslomässigt är nyseparerad och går igenom en process av bearbetning. I denna bearbetning finns ofta många och tunga känslor.
Han kanske känner sig som en svikare, sörjer gemenskapen med barnen och saknar de rutiner och traditioner som byggts upp under många års familjeliv. Ett steg vidare i processen sker med ett nytänkande som handlar om att bygga upp någonting annat och nytt som ska ersätta det gamla. Hur lång processen blir är olika från person till person och beror också på yttre omständigheter som t ex kontakten med exhustrun, barnen och relationen till släkt och vänner.
Att inte din pojkvän fått en fungerande relation till sina barn är inte bra och detta kan han behöva ta tag i. Att han får depressioner i samband med högtider är normalt. Men att han vid dessa tillfällen skickar dig elaka meddelanden är inte alls bra. Tenderar han att vid sådana tillfällen projicera skilsmässan på dig så bör du prata ut med honom om detta.
Du bör acceptera att han har behov av att vara ensam och du bör också acceptera hans behov av att sörja. Tala gärna om för honom att det är okej att han drar sig undan men att det inte är okej att i samband med detta skriva elakheter till dig.
Det kan vara så att du haft vissa tankar om hur ert gemensamma liv skulle bli när han separerat men det blev inte alls som du trott och hoppats och därmed genomgår du själv en besvikelse. Omedvetet kanske du försöker pressa din pojkvän till sådant som han inte är redo för ännu. Olika människor bearbetar på olika sätt. En del har stort behov av ensamhet och att dra sig undan och fundera i sin egen lilla vrå – medan andra föredrar att prata om det som sker och bolla sina känslor och tankar.
I enstaka fall händer det att processen kommer av sig och man fastnar i ett destruktivt tänkande som inte leder framåt. I sådana fall kan man behöva stöd av en terapeut. Blir problemen kring umgänget med barnen bestående brukar det hjälpa om föräldrarna ensamma eller tillsammans med sina barn får samtalsstöd hos familjerådgivningen.
