Jag är en tjej som har flyttat in till min älskade kille. Han har tre små barn som han är jätteduktig med. Själv har jag en son. Jag tyckte att allt var så jättekärt i början men när jag flyttat in blev det lite annorlunda. Nu ägnar han mesta delen av sin tid åt sina barn och jag känner mig åsidosatt. Han kan inte ens ge mig en god nattkram utan säger bara “god natt älskling, sov gott!” Hur ska jag tolka detta?
Familjerådgivare Ingrid Winterhof svarar:
Förhållanden förändras och till viss del kan vi själva styra vilken riktning de ska ta. Som regel ger man allt i början av en relation när nyförälskelsen blommar och vi har varandras uppmärksamhet till hög grad.
Nästa steg blir ett gemensamt vardagsliv där allting inte är lika självklart längre. I er relation finns din sambos tre barn samt din son och det är mycket som rent praktiskt ska fungera. Att synka ihop fem personers liv är inte det enklaste. Alla har ni vanor och ovanor med er som ska accepteras eller förändras. Det krävs en hel del energi innan två familjer kan bli en fungerande.
Det är viktigt att du och din sambo talar med varandra om ert vardagsliv och att ni är öppna och kan delge varandra era känslor, förhoppningar och tankar. Kan ni kommunicera så har ni alla möjligheter att lösa de problem som uppstår på vägen. Du säger att din sambo ägnar så mycket tid åt sina barn att du blir åsidosatt. Barn tar tid i anspråk och det bästa vore om ni tillsammans ägnar er åt era fyra “gemensamma” barn. Om du aktivt tar del i sambons pyssel med barnen tror jag inte att du känner dig förbigången. Ta gärna själv också initiativ till familjeaktiviteter och eliminera att din roll i familjen blir passiv.
När det gäller ömhetsbetygelser bör du helt enkelt tala om för din sambo att en god nattkram betyder mycket för dig och du får inte vara främmande att själv ta initiativ till kramarna. Att få familjerelationerna att fungera är lika viktigt för alla medlemmarna i familjen, inte minst för barnen. I början av en ny familjekonstellation är det inte ovanligt att man ser sig och sina barn som vi, och partnern och dennes barn som dem. Målet för att alla ska må bra bör vara att förenas till en familj med vikänsla – där alla har sin givna plats, känner trygghet och hör samman.
Nästa steg blir ett gemensamt vardagsliv där allting inte är lika självklart längre. I er relation finns din sambos tre barn samt din son och det är mycket som rent praktiskt ska fungera. Att synka ihop fem personers liv är inte det enklaste. Alla har ni vanor och ovanor med er som ska accepteras eller förändras. Det krävs en hel del energi innan två familjer kan bli en fungerande.
Det är viktigt att du och din sambo talar med varandra om ert vardagsliv och att ni är öppna och kan delge varandra era känslor, förhoppningar och tankar. Kan ni kommunicera så har ni alla möjligheter att lösa de problem som uppstår på vägen. Du säger att din sambo ägnar så mycket tid åt sina barn att du blir åsidosatt. Barn tar tid i anspråk och det bästa vore om ni tillsammans ägnar er åt era fyra “gemensamma” barn. Om du aktivt tar del i sambons pyssel med barnen tror jag inte att du känner dig förbigången. Ta gärna själv också initiativ till familjeaktiviteter och eliminera att din roll i familjen blir passiv.
När det gäller ömhetsbetygelser bör du helt enkelt tala om för din sambo att en god nattkram betyder mycket för dig och du får inte vara främmande att själv ta initiativ till kramarna. Att få familjerelationerna att fungera är lika viktigt för alla medlemmarna i familjen, inte minst för barnen. I början av en ny familjekonstellation är det inte ovanligt att man ser sig och sina barn som vi, och partnern och dennes barn som dem. Målet för att alla ska må bra bör vara att förenas till en familj med vikänsla – där alla har sin givna plats, känner trygghet och hör samman.
