För kvinnans del handlar det om att att åstadkomma stopp för passagen av ägg och spermier genom äggledarna i vars övre del befruktningen normalt äger rum. Vanligast är numera att ingreppet görs genom en laparascopi eller s.k. “titthålsoperation” och att passagehindret i äggledarna åstadkoms genom diatermi (behandling med el) och värmekoagulation. Andra operationsmetoder finns också, bl.a. har olika typer av clips använts och man har också klyvt och tagit bort en del av äggledarna. För mannens del handlar det om att på liknande sätt förhindra passage genom sädesledarna.
Någon hundraprocentig garanti att inte graviditet ändå skulle kunna inträffa kan aldrig ges varken vid kvinnlig eller manlig sterilisering. Säkerheten ökar dock väsentligt med noggranna instruktioner – och att dessa också följs. Vid kvinnlig sterilisering gäller det att någon befruktning säkert inte kan ha skett mellan senaste mens och operationen. Vid manlig sterilisering är det viktigt att känna till att det inte går att räkna med effekt förrän efter 3-4 månader då frånvaron av spermier också har kunnat bekräftas genom analys av ejakulatet. En viss, om än mycket liten, graviditetsrisk finns dock alltid kvar. För kvinnans del handlar det om knappt en halv procent och för mannens del är risken ännu något lägre.
Ett steriliseringsbeslut måste vara mycket väl genomtänkt och betraktas som ett definitivt ställningstagande. Det är viktigt att vara klar över att möjligheterna inte är stora för att med ett lyckat resultat få gjort en refertilisering, d.v.s. en operation för att återställa förmågan att kunna bli gravid.
Hur våra liv kommer att utformas kan vi emellertid aldrig i förväg veta. Därför kan det inträffa, att även om steriliseringsingreppet varit både välgrundat och genomtänkt, så är vi efter ett antal år i en helt ny livssituation som inte varit möjlig att förutse då beslutet togs.
Medicinsk vetenskap och nya medicinska tekniker utvecklas ständigt och själva steriliseringsingreppet görs sedan flera decennier väldigt skonsamt för att ge så få vävnadsskador som möjligt. Möjligheterna till bättre resultat kan förväntas öka. Samtidigt är det också numera möjligt att åstadkomma en graviditet genom in vitro fertilisering (IVF), det som brukar benämnas assisterad eller “konstgjord” befruktning.