Är sterilisering en säker preventivmetod?

Jag vill veta vad som krävs för att bli steriliserad. Jag är 40 år, har tre friska barn och tycker faktiskt att jag har “gjort...

Jag vill veta vad som krävs för att bli steriliserad. Jag är 40 år, har tre friska barn och tycker faktiskt att jag har “gjort mitt”. Jag och min man har pratat om saken och tycker det kunde vara en god idé. Varken han eller jag är intresserade av att gå igenom “spädbarnsåldern” igen. Det kunde också vara skönt att slippa tänka på p-piller eller andra preventivmetoder. Är sterilisering en helt säker metod för att förhindra graviditet? Är det en svår operation? Kan ingreppet ge biverkningar på något sätt?
Gynekolog Ingrid Emgård svarar:

Från 1 januari1976 gäller i Sverige en steriliseringslag som innebär att var och en som fyllt 25 år och som är svensk medborgare eller bosatt här i riket får på egen begäran steriliseras. När lagen kom innebar den att kvinnan eller mannen själv fick bestämma och att familjeplaneringsskäl för en steriliseringsoperation tilläts. Innan var detta otillåtet.

För den som är under 25 år men fyllt 18 år kan tillstånd endast ges av socialstyrelsen på individens egen begäran och om mycket speciella skäl föreligger. Dessa skäl omfattar enligt lagen inte något annat än en mycket allvarlig medicinsk risk för kvinnan eller en stor risk för mycket svår ärftlighet. Under 18 år kan ingen bli steriliserad annat än av rent medicinska skäl.

I steriliseringslagen finns som en särskild paragraf krav på att obligatorisk rådgivning före ingreppet alltid måste ske. I praktiken innebär det att i alla patientjournaler där sterilisering är aktuell ska ligga ett intyg om att denna rådgivning ägt rum och att den som ska steriliseras har förstått innebörden av informationen. Egenhändig underskrift krävs av både informatören och den som ska steriliseras och före en steriliseringsoperation måste denna handling alltid kontrolleras av operatören. Kanske kan detta verka vara onödig byråkrati men inte minst den senare tidens aktualisering av steriliseringsärenden från den gamla lagens tid visar att detta är viktigt.

Steriliseringsoperation för en kvinna innebär att passagen i hennes äggledare förhindras. Detta kan ske genom att en liten bit av äggledarna tas bort, genom att två clips knips fast runt äggledarna med någon cm emellan eller genom att man bränner igenom äggledarna. Vanligast idag är den sistnämnda metoden och att man använder laparaskopisk kirurgi, s.k. “titthålskirurgi”. Ingreppet sker i narkos. I de allra flesta fall görs operationen polikliniskt vilket innebär att man på morgonen kommer fastande till sjukhuset och åker hem igen på kvällen. Några dagars vila efteråt kan kännas skönt.

Det finns inte någon operation eller något ingrepp där alla tänkbara biverkningar till hundra procent kan uteslutas. Men sterilisering är en vanlig och enkel operation och risken för biverkningar och komplikationer är mycket liten.

Kanske din fråga om biverkningar mest gäller risk för hormonförändringar eller påverkan på sexualitet och samliv? Det är viktigt att ha klart för sig att funktionen hos de hormonproducerande könskörtlarna inte på något sätt förändras eller störs varken vid en kvinnlig eller vid en manlig sterilisering som görs av den anledning vi här talar om, nämligen för att undvika graviditet. Det är endast den mekaniska passagen i äggledarna (respektive sädesledarna vid manlig sterilisering) som förhindras så att befruktning inte kan ske. För övrigt fungerar allting precis som förut. Det gäller menstruationer och hormoncyklar lika väl som sexualiteten och samlivet. Och klimakteriet kommer varken tidigare eller senare än den skulle ha gjort om du inte hade opererats.

Du frågar också om sterilisering är en helt säker metod för att förhindra graviditet. Överhuvudtaget finns det inte någon preventivmetod som är absolut säker. Risken för dig att efter en steriliseringsoperation bli gravid är mycket liten, men med äggstockar och livmoder i behåll kan den aldrig bli noll procent.

Scroll to Top