Vi minns: 1930-talet, schlagerns stora decennium!

Det blev ingen glamorös start på 1930-talet. De tidiga åren präglades av den stora depressionen med lågkonjunktur. Sådant märks, inte minst på modet! När det inte finns utrymme för lyx åker kjolfållarna ner och midjan sätts på plats. Det var så kvinnorna klädde sig detta decennium.

Detta var också en tid då vi svenskar drillades att bli friska och starka medborgare och uppmanades till promenader och gymnastik. I annonser kunde vi se den vältränade Arne Tammer ge sitt heliga löfte: “Ge mig en kvart om dagen och jag ger Dig en stark och vacker kropp!”

Ungdomar som rörde sig flitigt var Hemmets Journals Gossförbund, som även innefattade flickor, namnet till trots. De gick från dörr till dörr och sålde tidningen mot provision. För sitt flitiga arbete erhöll de även ett fint certifikat samt förtjänsttecken som medaljer med texten “flit, ordning och redbarhet”.

I mitten av 1930-talet såldes Hemmets Journal i mer än 200 000 exemplar varje vecka och 1935 blev den Sveriges största veckotidning.

Äventyr på två hjul

Cykling var ett annat populärt sätt att motionera – och förflytta sig. Cykeln, som tidigare varit ett fortskaffningsmedel för främst de välbärgade, fick nu genomslag hos de stora massorna och cykelsemestrandet blev det nya sättet att prova frihetens vingar.

Det hängde förstås ihop med att vi i Sverige fick två veckors lagstadgad semester 1938. Och man drog sig inte för att cykla många mil för att upptäcka nya platser!

Eftersom vi också fått åtta timmars arbetsdag, vilket lagstadgades den 31 december 1930 efter en elvaårig försöksperiod, ökade möjligheten till mer fritid.

Säkert besökte många de mjölkbarer som poppade upp lite här och var. Där dracks det mjölk och åts smörgås eller enkel husmanskost, vid bardisk. Ett nytt och spännande sätt att umgås. Samtidigt följde man rådet: Drick mjölk och håll dig frisk!

Maten på 30-talet präglades av de tuffare tiderna. Svenskarna åt mycket gröt, välling, potatis och bröd. Men intresset för charkvaror vaknade och falukorven blev populär i hemmen.

Oro i politiken

Världens politiska läge präglades framför allt av att Adolf Hitler 1933 blev rikskansler i Tyskland. Oro var det även här hemma.

Vi minns Ådalen 1931, då fem strejkande studenter sköts till döds av militär, under polisens befäl. En handling som skapade upplopp på många håll i landet.

Även litteraturen präglades av de nya tiderna och författare med arbetarbakgrund, istället för akademisk skolning, blev de som nu skildrade samhället.

Ivar Lo-Johansson skriver i Godnatt, jord om livet för statarna, och Jan Fridegårds En natt i juli handlar om en arbetarstrejk. Det äkta paret Martinson, Harry och Moa, var också flitigt lästa på 30-talet. Moa Martinsons Mor gifter sig kom 1936 och Harrys Nässlorna blomma 1935.

1930-talet var en tid då livet blev bättre för kvinnor och barn. Regeringen såg gärna att det föddes fler barn och därför behövde kvinnor inte längre betala för att föda på sjukhus. Hälsovården utökades och det byggdes fler barnavårdscentraler. Det blev också förbjudet för arbetsgivare att avskeda gravida kvinnor!

Rojalismen frodades

Behovet av att få dela glädje och lycka märktes tydligt den 24 maj 1935, då svenska prinsessan Ingrid gifte sig med den danske kronprinsen Frederik, sedermera kung Frederik IX, i Storkyrkan i Stockholm. Kortegen följdes av hela 250 000 människor.

Samma år inträffade en annan publikdragande händelse bara några kvarter bort – den 15 oktober invigdes nämligen Slussen, vilket fick internationell uppmärksamhet.

Ja, 30-talet var ett decennium då svenskarna på olika sätt försökte glömma det tunga, inte minst genom att se på film, lyssna på musik och ta alla tillfällen att få sig ett gott skratt. Det var kanske därför som detta blev pilsnerfilmernas storhetstid – friluftsteatrarnas folklustspel som nu presenterades på vita duken.

Kanske var det tur att skrattet fick ta plats, för den 1 september 1939 invaderade Tyskland Polen. Två dagar senare deklarerade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Andra världskriget hade tagit sin början.

MUSIKEN

Brandelius och Dahlquist regerade

På grammofonerna snurrade Harry Brandelius. Han blev faktiskt korad till århundradets schlagerartist efter att ha slagit igenom på allvar 1938 med Han hade seglat för om masten.

Många fler hits skulle det bli. Vi minns förstås Med en enkel tulipan och Nordsjön och intresset för Harry Brandelius var stort även bland skandinaver bosatta i USA, där han också turnerade.

En annan skivfavorit var Lasse Dahlquist, som efter en tid till sjöss, då han skrivit låtar som spelats in av andra artister, började göra egna skivinspelningar. Genombrottet kom även för honom 1938 med Jolly Bob från Aberdeen.

Lasse Dahlquist hann skriva text och musik till över tusen visor! Några är fortfarande kära allsångsfavoriter, som De’ ä’ dans på Brännö brygga och Oh boy, Oh boy, Oh boy.

FILMEN

Edvard Persson skänkte skånsk trygghet

Lasse Dahlquist skrev även sånger till Sveriges mest folkkäre filmskådespelare det här decenniet, den godmodige skåningen Edvard Persson som genom sitt lantliga lugn kom att bli väldigt viktig i en svår och deppig tid.

Edvard Perssons största filmsuccéer, Söder om landsvägen och Kalle på Spången, visades ofta fyra gånger om dagen på biograferna! I Kalle på Spången sjöng han Lite grann från ovan, skriven av just Lasse Dahlquist.

Malmöfödde Persson var den förste skådespelare som kontrakterades för Europa Film med en årslön på 24 000 kronor – och många filmer hann det bli.

POLITIKEN

Per Albin lanserade folkhemmet

Det var det stora arbetarpartiet Socialdemokraterna som skulle ge trygghet åt svenskarna på 1930-talet. 1932 blev Per Albin Hansson statsminister. Liksom Edvard Persson var han född i Malmö och precis som filmstjärnan Persson kunde Per Albin skapa lugn hos svenska folket.

När han lanserade idén om folkhemmet, handlade det om att politiskt skapa ett samhälle som skulle ta hand om sina medborgare och ge dem trygghet – något som gav ökat väljarstöd. Vid riksdagsvalet 1932 fick Socialdemokraterna 41,1 procent av rösterna. Fyra år senare hela 45,9 procent.

Per Albin Hansson satt kvar som statsminister till 1946, med ett kort avbrott sommaren 1936. Gatan utanför hans barndomshem i Malmö heter, förstås, än idag Per Albin Hanssons väg.