Vännerna möttes i mataffären – hade samma intressen

Minst en gång i veckan träffas Maj-Britt, 69 år, och Kerstin, 79 år, för att hitta på något roligt tillsammans. De två kvinnorna är ett strålande exempel på att det aldrig är försent att skaffa sig nya vänner. Det är bara fyra år sedan de träffades första gången.

Kerstin Lundblad

Ålder: 79 år.
Familj: Särbo, dotter, barnbarn och barnbarnsbarn.
Bor: Hässleholm.
Gör: Pensionär, tidigare sömmerska.

Ju äldre man blir, desto svårare är det att få nya vänner, heter det ju. Men Maj-Britt Svensson och Kerstin Lundblad i Hässleholm är ett bra exempel på motsatsen.

De lärde känna varandra när de av en slump träffades i en butik för fyra år sedan och det var det gemensamma intresset för skogsvandringar som förde dem samman.

– Jag stod och serverade “pensionärskaffe” i en butik när Kerstin kom dit. Vi började prata över en kopp kaffe och hon berättade att hon precis varit och promenerat med stavar vid Hässleholmsgården, berättar Maj-Britt.

Maj-Britt Svensson

Ålder: 69 år.
Familj: Särbo, två barn och tre barnbarn i åldern 8–15 år.
Bor: Hässleholm.
Gör: Pensionär, tidigare säljare.

Organiserade vandringar i skogen var också ett av Maj-Britts stora fritidsintressen, speciellt sedan hon gått i pension efter att ha jobbat som säljare i många år.

– Varken jag eller Kerstin var några enstöringar som inte hade något umgänge, men jag saknade en kompis att gå ut med här i Hässleholm. Det är inte alltid så roligt att gå i skogen ensam. Det känns tryggare om man är två.

När Maj-Britt stod vid kaffebordet i butiken en vecka senare dök Kerstin upp på nytt. De båda kvinnorna pratade mer ingående om sitt intresse för vandringar.

– Det skulle vara rejäla promenader på minst en mil, säger Kerstin. Jag tillhörde sedan tidigare en vandrarförening i Malmö-Lund-området och jag och min särbo, som bor i Malmö, brukade tidigare vandra tillsammans, men han var inte lika pigg på långa promenader längre.

Maj-Britt, som var med i Ängelholms vandrarförening, tyckte det var perfekt att hon äntligen hittat en väninna som var lika pigg som hon på att ge sig ut i skog och mark.

– Dessutom kommer Kerstin ursprungligen från Ängelholm och hon har visat mig vandringsleder där som jag inte kände till, berättar hon.

Minst en gång i veckan i fyra år har nu de två väninnorna träffats för att vandra tillsammans. Några dagar före intervjun besökte de friluftsområdet i Vedema norr om Hässleholm.

– Vi var ute i fem timmar i skogen. Det var friskt och skönt. Det är sällan vi låter dåligt väder stoppa oss, säger Maj-Britt.

Men oftast är det i skogsområdena runt Hovdala slott som man kan träffa på de två väninnorna. Därifrån utgår flera natursköna vandringsleder.

– Men vi har inte bara vandrat på hemmaplan utan åkt runt i Skåne och gått olika vandringsleder tillsammans, berättar Maj-Britt.

Under de gemensamma vandringarna och fikastunderna i skogen har Kerstin och Maj-Britt kommit nära varandra och blivit riktigt goda vänner.

– Vi har samma värderingar och kan prata om allt med varandra. Det är skönt att ha sådana nära vänner, säger Kerstin.

– Ibland behöver vi inte ens prata, skjuter Maj-Britt in. Vi kan sitta tysta tillsammans på en stubbe med en kopp kaffe i handen och lyssna på när vattnet i bäcken porlar.

Deras respektive särbor har också blivit goda vänner och det händer att de träffas alla fyra, men då blir det inte så mycket promenader. 

– Vi träffas egentligen två gånger i veckan. En gång för att vandra och en gång för att hitta på något annat. Som att gå på kulturhuset eller bio, säger Kerstin. 

Scroll to Top