• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Odla i pallkrage – så kommer du igång

    Odla i pallkrage är enkelt och praktiskt. Det ­passar dig som har mindre tid att ägna din trädgård men också dig som vill slippa gräva, snickra eller böja dig. Vi ger dig tipsen för att komma igång och lyckas!

    Odla i pallkrage – så kommer du igång
    Sommarblommor till snitt eller bara som fröjd för ögat är underbart i kökslandet. Ge dem gärna en egen pallkrage att breda ut sig i! Foto: Eva Robild

    Själva pallkragen – var och hur?

    Pallkragen går bra att använda obehandlad. Då håller den 5–7 år. Förläng hållbarheten genom att olja in pallkragen med till exempel linolja. Pallkragens utsida kan du måla i en kulör du själv tycker är snygg. Välj en färg som andas, till exempel en slamfärg.

    Både grönsaker och sommarblommor behöver sol för att trivas. Placera därför dina pallkragar i söder- eller västerläge. Är platsen full av svårutrotade ogräs som kvickrot, åkerfräken eller kirskål, täck då botten med en markduk. Gräsmatta behöver du inte gräva bort eller täcka.

    En pallkrage på höjden räcker om du ska odla sallad, spenat och rädisor. Vill du odla rotfrukter, potatis eller näringskrävande grönsaker som squash, majs eller kål är det en fördel att ha dubbla kragar på höjden eftersom du får en större jordvolym. Har du gräsmatta under pallkragen krävs två kragar för att gräset inte ska kunna växa igenom. Inga grödor behöver större djup, men fler kragar kan vara bekvämt ur arbetssynpunkt.

    Experten Eva Robild delar med sig av sina bästa tips för att odla i pallkrage.

    Med många pallkragar kan man skapa ett helt trädgårdsrum. Varför inte odla bönor eller klättrande squash på bågarna?

    Låt barnen – och barnbarnen – vara med och odla. Många små älskar att gräva och vattna lika mycket som att skörda.

    Jorden – egen eller köpt?

    Det går att fylla pallkragarna med köpt jord på säck, men det går åt 200 liter per pallkrage (4–5 säckar), vilket blir tungt och dyrt om du har många. Bäst är därför att bottna med förmultnad kompost, gammal jord och rester från fjolårets odling. Har du dubbla kragar kan du även bottna med fjolårslöv, vissna perenner, finfördelade grenar eller motsvarande. Det organiska materialet omvandlas till ­näringsrik jord under säsongens lopp.

    Lägg en ­kombination av kogödsel (naturgödsel) och ­plantjord överst – en säck av varje räcker. Välj en bra jord, till exempel ekologisk jord  eller yrkesodlarjord. En fördel med att ha köpt jord från säck överst i pallkragen är att det blir mindre ogräs.

    Tomatplantor sätts inte ut förrän risken för nattfrost är helt över. Därför är det bra att använda sig av förodlade plantor, egna eller köpta.

    Egna morötter – både vackert och gott!

    Gräsklipp är gratis och bra näring till dina växter. Lägg det i 5–10 cm tjocka lager kring dina plantor (täck ej sådden).

    Dags att så – vad och hur?

    Räfsa ytan och dra upp sårader eller dela in pallkragen i sex rutor för lika många grödor. När du sår i ruta är det smart att så fröna ett och ett. Då kan du göra hål för fröet med en pinne. Lämpligt ­avstånd mellan plantor och rader står på fröpåsen, liksom rekommenderat sådjup. I pallkrage odlar du intensivt och kan låta det vara smalare mellan ­raderna än angivet radavstånd. Följ istället plantavstånd på alla håll. 

    Grönsaker som du kan så tidigt på våren är rädisa, sallad, spenat, morot, bladkål, rucola, palsternacka, ärter och bondböna. Vänta med rödbetor, majs, squash, pumpa och bönor tills jorden är varmare.

    Sommarblommor som du kan så tillsammans med grönsakerna tidigt på våren är kornvallmo, blåklint, ringblomma och jungfrun i det gröna. Sömntuta, gurkört och strandkrassing trivs också i pall­krage. Buskkrasse och rosenskära, liksom sommarmalva och solros, blir väldigt stora och odlas bäst i en pallkrage utan grönsaker.

    Sallad och krasse är vackert tillsammans, men var beredd på att krassen lätt tar över.

    Skörd av kål, som den här svartkålen, kan vid mild vinter fortsätta ända fram tills det är dags att börja en ny säsong, tipsar Eva Robild.

    Vattning är A och O när det gäller grönsaksodling. Vattna sådder ofta och lite och större plantor sällan och mycket.

    Eva Robilds bästa såtips:

    1. Vattna innan du sår! Gör en fördjupning i ­raden och vattna och låt vattnet sjunka ner innan du sår fröna. Då hindrar du fröna från att flyta omkring och klumpa ihop sig, vilket försvårar gallring och skörd.

    2. Täck fröna med ungefär dubbelt så mycket jord som de är stora. Tryck till jorden lätt men bestämt med baksidan av en kratta så att fröna får kontakt med jorden.

    3. Täck sådden med fiberduk eller bubbelplast. Det ­skyddar mot kyla och höjer temperaturen i jorden samt hindrar fåglar och katter från att förstöra din sådd. 

    4. Glöm inte att sådden ska hållas lätt fuktig – aldrig torr och aldrig dyblöt.

    Tänk på plantavståndet när du sår och så inte för tätt. Då blir det bara massor att gallra.

    En fiberduk skyddar sådden mot kyla, fåglar och ohyra.

    Genom att dela in kragen i fyra eller sex rutor får du mycket skörd på liten yta.

    Lök och potatis – väl värt att odla!

    Basen i köket är kanske det mest värdefulla att odla själv! Både lök och potatis är enkelt att odla, men glöm inte den viktiga vattningen!

    Varje sättlök ger en stor lök att skörda. Lökarna sätts med den trubbiga rotändan ner och ­spetsen upp så att toppen ­sticker upp ur jorden. Sätt ut ­lökarna på cirka 10–15 centimeters ­avstånd om du vill skörda alla lökarna på en gång när de är klara under sensommaren. Om du sätter tätare kan du ­skörda smålök under hela säsongen genom att plocka dem här och där och samtidigt gallra. De som står kvar längst blir lika stora som om du satt dem med rejält avstånd från start.  

    Potatis kan förgroddas i ett fönster så att det bildas knubbiga groddar för att kunna skörda extra tidigt, men det går utmärkt att plantera ut sätt­potatisen utan att förgrodda. Sätt ut knölarna med cirka 20 centimeters mellanrum och 10 centimeter djupt. När blasten kommit upp lägger du på mer jord eller ­kupar upp jord mot varje stjälk. Då minskar risken för ­gröna, ­oätliga potatisar och skörden blir större. Varje sätt­potatis ger ungefär 8–12 färdiga potatisar – en kastrull full. 

    Potatis och lök är basvaror i köket och så tacksamma att odla själv.

    Tänk att det kan bli en hel kastrull potatis av en enda sättpotatis – nästan lite av ett trolleri.

    Lök skördas under sensommaren och läggs eller hängs på tork. Då blir ytterskalet hårt och lökarna kan lagras hela vintern.

    Genvägen till snabbare skörd

    Förodlade grönsaker ger växterna ett försprång jämfört med direktsådd. Du kan förodla själv under tidig vår eller köpa färdiga plantor och odlingsboxar med småplantor som säljs på våren. Enkelt och praktiskt! Tomater, chili och gurka behöver vänjas vid vädret ute en vecka eller två genom att flyttas ut dagtid och in på nätterna före utplantering (de kräver frostfria nätter), medan boxarnas småplantor ska i jorden snabbt, inom en vecka.

    Lyft ut hela jordklumpen och dra isär ­plantorna en och en och plantera dem på lagom avstånd. 10–15 centimeter för salladsplantor och 30–40 centimeter för kål är bra riktmärken. Tryck till och vattna! En pallkrage rymmer 4–5 tomat- eller gurkplantor. Glöm inte att ge dem växtstöd!

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!